Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Aktivitetspedagogikens teori - 3. Aktivitetspedagogikens framtid - C. Den syntetiska aktivitetspedagogikens framtid i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Aktivitetspedagogikens teori
ter, redogörelser för olika uppslag och hela skolförsök etc.)
samt genom inhemska uppslag (bl. a. L. G. Sjöholms) utbreddes
denna pedagogiska reformrörelse. Snart ”experimenterades” det
lite smått i flertalet skolsalar landet runt. Man använde sig
av termer sådana som: hembygdsprincipen,
koncentrationsläsning, individualiserad undervisning, arbetsböcker, arbetsblad,
”arbetsuppgifter” o. dyl. Denna rörelse utmärktes dock av en
kännbar brist. Den saknade en omfattande, enhetlig teori att
stödja sig på. Den växte fram ur intresserade lärares
praktiska skolgärning och diskuterades också livligt pedagogerna
emellan, väl mestadels på grundval av ”praktiska erfarenheter”.
På detta sätt utvecklade sig en hel rad olika
aktivitetspedagogiska varianter. Här kan man påträffa den traditionella
”blockundervisningen”, som måhända mjukats upp en smula
genom att barnen då och då få sig förelagda några s. k.
”arbetsuppgifter”. Vidare finnas alla möjliga nyanser av s. k.
”friare arbetssätt”, ända fram till ett antal intressanta fall av
aktivitetspedagogisk organisation. Denna rika flora i den
pedagogiska örtagården förråder helt visst ett livligt intresse
för saken hos pedagogerna och en glädjande stor
uppslagsrikedom. Men i denna senare ligger säkerligen också en viss risk
för diffusitet och splittring, och detta uppenbarligen av den
anledningen, att den bärande, genomtänkta teorin saknats,
helhetssynen, som kunnat skapa klarhet och reda i denna
mångfald.
Det vore av intresse att närmare undersöka, vad man i
Norden inlägger i begreppet ”självverksamhet”. — Medan den
enskilde läraren tidigare nästan helt var hänvisad till sin egen
påhittighet ifråga om lämpliga uppgifter åt barnen, har han
de senare åren fått allt fler och fler tryckta s. k.
”arbetsuppgifter” till sin hjälp. Dessa ha ett psykologiskt värde, därest
deras författare underkastat sig mödan att bjuda sådana
uppgifter, som visat sig kunna väcka barnens intresse. Bland flera
möjliga uppgifter ha i så fall några utvalts — av författarna.
Men detta medför även en vansklighet, som man icke bör
blunda för. Dylika uppgifter ha en latent tendens att binda både
läraren och barnen. Det säges visserligen något om att
arbetsuppgifterna inte avse att binda, men eftersom där ofta bjudas
både en väl tillrättalagd uppgift samt anvisningar om hur den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
