Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 1. Individualsituationen och dess utgestalande. Av Elsa Köhler - C. Materialets bearbetande - c) 28 monografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Materialets bearbetande 121
dium, som de hade framför sig i sina klasser, och som i övrigt
också motsvarade deras personliga kynne. Att lära känna detta
senare är inte lätt. Forskaren måste söka sig fram med den
allra största försiktighet. Vi kunna bäst belysa vad det här
rör sig om genom att ställa frågan: hur bedömer läraren sin
klass i en situation A, och vilka åtgärder träffar han för att
förbereda den nästa situationen B? Den redan omnämnda
pedagogiska kontinuiteten var en synnerligen värdefull hjälp
för att studera lärarens personlighet.
3. Om man från materialet känner till dynamiken i en klass,
och om man jämför den med lärarens pedagogiska insats, så
blir det möjligt att rätt väl studera konvergensen mellan lärare
och barn, liksom också de kausala moment, som ligga bakom
lärarens och barnens beteende och handlingssätt. Här kan
nummer 19:s meromnämnda uppfostringssituation med ”episoden
om Karl XI” tjäna som exempel. Att konvergensen mellan lärare
och barn inte helt kan utläsas ur protokollen, torde vara
självklart. Många protokollanter omtala inte allt vad de gjort. Då
måste man ur klassens utveckling gissa sig fram till den
förbehållsamme eller omedvetne lärarens handlande.
Denna framställning har givits i mycket förkortad form,
men kanske vi nu ändå kunna våga göra ett uttalande om
arbetets värde. Vi ha sökt att med hjälp av flera metoder! tyda
ett ganska skiftande material och att inordna resultatet i två
kategorier. Först undersökte vi själva situationsbildningen, i
vilken läraren utgjorde en väsentlig faktor, och sedan gjorde
vi en ansats till en lärarepsykologisk studie. Denna senare
föreligger inte färdig ännu för publicering. Studiet av
situationsbildningen framlägga vi, ehuru starkt reducerad. Först
måste vi dock ägna någon uppmärksamhet åt försöksserierna ur
synpunkten ”lyckade” eller ”misslyckade”. Vi ha redan nämnt,
vilka kriterier som uppställdes på en lyckad försöksserie.
Egentligen borde vi här införa en tabell över alla
medarbetarnas resultat och därvid ordna resultaten efter de kategorier,
som förefunnos i fråga om elevmaterialet (normalklasser,
extraklasser, hjälpklasser). Tyvärr måste vi dock avstå från
detta på grund av vårt löfte till medarbetarna att skydda
bidragens anonymitet. |
1 Dessa metoder hoppas vi att framdeles få publicera utförligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
