Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 1. Individualsituationen och dess utgestalande. Av Elsa Köhler - E. Vägledning för ett försök att komma in på ett induktivt aktivitetspedagogiskt arbetssätt - a) Normalklasser och extraklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktivitetspedagogiskt arbetssätt 143
från massan. Denna uppviglas däremot lätt av klassens ”svarta
får”. I bägge fallen inträder dock ett ”tillnyktrande”, och en ’
skamkänsla över tilltaget infinner sig, vilket allt bereder
marken för en verksam pedagogisk åtgärd. — En kritiker torde
kanske vilja ställa frågan: Får man överhuvudtaget
frambesvärja dylika situationer i skolan? Svaret blir följande: En
gång i skollivet, men aldrig mera! Denna enda gång — därest
den inträder — fäster sig emellertid — på grund av sin starka
”upplevelse”karaktär — så djupt i minnet, att dess verkningar
aldrig försvinna. En helt ny disciplin kan grundas på en så
radikal erfarenhet. Men läsaren torde nog medge, att man helst
bör söka undvika sådana ”explosioner”. Detta lyckas också
ofelbart, om barnen redan från första klassen äro vana vid en
”fri” situation. Denna förefaller dem då inte alls märkvärdig,
ty den helt enkelt hör till skollivet. Att så är fallet, visar
nummer 3 (= K II 25 s), som redan vant barnen vid någon
frihet, innan vårt försök började. Instruktionen ”gör vad ni
vill” i f: 2 och f£: 3 gör därför inget särskilt intryck på barnen.!
Samma iakttagelse finna vi hos alla, som redan tidigare
bedrivit någon friare undervisning.
4) Fjärde klassen visar en helt annan bild. Hos nummer 17
(= K IV 38 f) förstå barnen under ”frihet” att man får välja
sig en liten uppgift, men att man för övrigt skall arbeta som
vanligt. De samtala i viskande ton med kamraterna. När
halvtimmen är slut, inträder stor saknad. I f:3 skriver lärarinnan:
”Alla voro rörande eniga om, att i skolan skall man lära sig
något.” Vi se här en smärtfri övergång från bundenhet till
frihet.
5)? En lärare (som lämnat endast tre förb. prot.) säger i
f:2: ”Barnen arbetade friskt med sina små uppgifter. Det hela
verkade tilltalande och andan var god. Den hämsko, som det
sedvanliga tvånget på absolut tystnad utgör, var borta. Nöjet
av arbetet steg i motsvarande grad.”
6) Raka motsatsen till exemplen 2 och 3 erbjuder en annan
tredje klass (L. lämnade endast 2 protokoll).? L. skriver:
”Barnen i denna klass äro mycket livliga i vanliga fall och vilja
1 Se sid. 131.
2 A (= IV 39 g). Detta beteckningssätt användes för Göteborgs
ofullständiga serier.
3 B (= III 285).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
