Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 1. Individualsituationen och dess utgestalande. Av Elsa Köhler - E. Vägledning för ett försök att komma in på ett induktivt aktivitetspedagogiskt arbetssätt - a) Normalklasser och extraklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktivitetspedagogiskt arbetssätt 147
forsgk, som de vilde innlevere bedre planlagt og mere ensartet
utfort om noen uker.”
Nummer 35 (= Bergen VII 33 f). Både lärarinnan och
barnen ha under loppet av f:1 och f:2 uppnått ett enastående
resultat, som kan jämföras med Göteborgs bäst lyckade
fullständiga serier. En fullvärdig aktivitetsorganisation har
uppstått med gruppbildning, samarbete och allt vad därtill hör.
Lärarinnan säger efter dessa två (!) försök följande: ”Jeg
kommer til å fortsette med slike forsøk, både fordi jeg tror
barnene når så meget lengre på denne måten, og fordi arbeidet
blir så meget mere interessant for mig selv.”
3. Val av en uppgift; pliktmedvetande. Då en
individualsituation startas, får läraren rikliga tillfällen att studera
barnens intresse för de olika skolämnena.
Approximativt 75 % av alla de barn, som genom våra försök
försattes i frihet, begagnade sig av tillfället för att teckna.
Detta kan tolereras till en början, men barnen fostras att välja
nyttigare sysselsättning. — Det fria valet kan emellertid i
de lägre klasserna utlösa märkliga samvetskonflikter. C (=
I 27 s) skriver: ”Resultatet av denna fria lektion (f:2) blev
15 båtar, 20 hus, 12 flaggor och några textade ord. Barnen
förklarade efteråt ”att rita vad som helst” kunde de göra
hemma; det var mycket roligare att läsa, skriva, räkna, som vi
brukar göra. En pojke sa” också: ”Det blir mycket vackrare,
när fröken går omkring och säger, hur vi ska rita” ”. —
Nummer 9 (= Bergen II 36 g) berättar (f: 1), att de flesta
pojkarna äro eniga om att det varit en ”voldsomt kjek” timme;
en anser dock, att ”det kan gå an til sgndags, men ikke til
hverdags”. Om en liknande inställning talar nummer 11 (=
B II 34 g) (ur f:3): ”En flink gutt synes at han behovet
ikke tegne, for det hadde vi ingen bruk for. Jeg forsikret om
det motsatte. ”Han kunde tegne fra for. Han skulde bli prest,
og hvad skulde han da tegne! Gutten hadde tegnet svært bra,
men vilde ’lære’ noget, som han hadde bruk for.”
Dessa likartade exempel utgöra en utomordentligt intressant
verifikation av den generella psykologins resultat. Ch. Bühler
konstaterade barnens allvarligare hållning vid just den tid, då
de skola börja skolan, och vi ha själva påpekat barnens
uppskattning av läraren samt deras krav att få ”lära sig något”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
