Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 1. Individualsituationen och dess utgestalande. Av Elsa Köhler - E. Vägledning för ett försök att komma in på ett induktivt aktivitetspedagogiskt arbetssätt - b) Hjälpklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktivitetspedagogiskt arbetssätt 159
av uppgift inom ett ämne förberedes genom att läraren visar
och förklarar, vad som bjudes i materialväg. Svårigheterna
böra påpekas, och läraren lockar eleverna till ansträngningar
genom att försäkra dem, att de kunna lyckas med arbetet.
Emellanåt bör man försiktigt påverka sambhällslivet, så att
barnen förvärvat sociala vanor, innan man gör ett försök med
inskränkt frihet. Eftersom just detta försök överallt starkt
eggat till gruppbildning och diskussion, bör man inte beröva
hjälpklassbarnet denna möjlighet att lära sig samarbeta med
andra. I de två sista försöken, där läraren uppträder hjälpande,
kan barnets sätt att fråga och ta emot hjälp på lämpligt sätt
skolas. Överallt måste man pruta av på de fordringar, som
kunna ställas på normalklasserna.
Huvudaccenten ligger i hjälpskolan på träningen, och inte
på prestationens fullkomlighet. Det hela syftar till att locka
fram barnets labila vetgirighet, och att befästa den genom den
framgång, som barnet självt når. Här om någonsin gäller
symbolen om ett ”perpetuum mobile”. Ty har det efterblivna barnet,
som ju har svårt för sig och som känner sin oförmåga, en dag
fått upptäcka den lyckokälla som heter ”jag kan”, så sörjer
det sedan självt för förkovran. Att även övergången från
försöksstadiet till ett mera organiserat skolliv ligger inom
möjlighetens område, bevisar intresseområdet ”Göteborg” sid. 360.
Det vore ytterst betydelsefullt för hela hjälpskolan, om några
intresserade lärare vågade sig på att genomtänka denna boks
bärande principer, och att fördomsfritt använda dem inom
denna skolform. Skulle någon tvivla på möjligheten att lyckas, så
äga vi ett slående argument, som kan undanröja alla
betänkligheter. Det är Ovide Decrolys enastående livsverk, som talar
för en aktivitetspedagogik just bland anormala barn. Hans
pedagogiska program har sammanfattats av E. Claparède på
följande sätt: ”Han vill närma skolan till livet och lära barnet
att handla genom att låta det handla. Men för att låta barnet
handla, måste man först inge det önskan att handla” .+ Saken
kan kort uttryckas genom formeln ”livet genom livet”, som
också är denna boks lösen. En dylik ny grundinställning kan
helt visst förvandla hela hjälpskolefrågan till något fullkomligt
annat än den hittills varit.
1 A. Hamaide, La méthode Decroly. Neuchåtel 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
