Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - I. Klassen övergår till ett "fritt arbetssätt"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klassen övergår till ”fritt arbetssätr’ 165
heten och oron i klassrummet att synnerligen menligt påverka
arbetet. Samarbetet förutsätter därför, att barnen erhålla
frihet att slå sig samman i grupper.
Att bilda ”grupper” är något för barnen naturligt. Redan
elevernas frihet att sätta sig var de behaga leder till
gruppbildningar. Motiven för dessa konstellationer kunna vara av
mycket varierande slag. I denna vidsträckta bemärkelse
betyder termen ”grupp” varje sammanslutning av två eller flera
elever utan avseende på om syftet är pedagogiskt önskvärt
eller inte.
Vid den första lektion, då ”protokollering” förekom, fingo
eleverna helt oförberett beskedet, att de för en stund hade rätt
att sätta sig tillsammans med vilken kamrat som helst och att
de fingo syssla med vad de själva önskade. Friheten föreföll
dem säkerligen alltför överraskande och osannolik, ty
synnerligen tveksamt och osäkert flyttade några sig samman. Dessa
första grupper kunna väl lämpligen betecknas med ett från
Gerda Poppe lånat namn: ”bordsgrupper”, vilket begrepp hon
definierar så: ”Bordsgruppen omfattar alla, som sitta
tillsammans, oavsett om de bilda en ”äkta” grupp eller inte.”! Redan
ur sociologisk synpunkt äro naturligtvis en del av dessa
grupper mycket svaga bildningar. Ännu mera varierande blir
värdet ur pedagogisk synpunkt.
Inom några av de vid vårt första försök bildade grupperna
förekom ansatser till samarbete. Åt sådana, pedagogiskt vär-
’defulla grupper, har Poppe! givit namnet ”äkta grupper”.
Poppe har ingående studerat gruppbildningarna i professor P.
Petersens försöksskola vid universitetet i Jena
(undersökningarna omfattade den lägsta av skolans tre stamgrupper — die
Untergruppe — d. v. s. barn i åldern 6—9 år). Hon fann, att
de ”äkta grupperna” i medeltal utgjorde 70 % av alla bildade
grupper (”bordsgrupper”).
Ehuru eleverna i min klass voro avsevärt äldre än de barn,
som Poppe sysslade med (medelåldern i min klass var i nov.
1932, då försöket började, 11 742 år) vågar jag inte anta, att de
”äkta” grupperna att börja med förekommo talrikare i min
klass, snarare tvärtom. Men då barnen enligt ”Jena-planen”
bedriva sitt arbete utan pedagogisk påverkan i detta avseende,
och då jag å andra sidan redan från början eggade gossarna till
ett planmässigt och värdefullt samarbete, råder ingen tvekan
om, att de ”äkta” grupperna med tiden avsevärt överskredo
70 Jo av samtliga grupper.
1 E. Köhler, F. Winnefeld u. G. Poppe, a. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
