Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - I. Klassen övergår till ett "fritt arbetssätt"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 Ett försök till social fostran
En noggrann undersökning av denna utveckling och ett
klarläggande av de ”äkta” gruppernas procentuella tillväxt skulle
utan tvivel ha varit av stort intresse, men mitt material tillåter
inte en sådan utredning. Det har ju tillkommit på ett helt
annat sätt än Poppes. Poppe bearbetade minutiösa protokoll,
som utförts av kompetenta medhjälpare, vilka hade blott ett enda
barn var att iakttaga. Samtidigt med denna protokollation
iakttogo andra medhjälpare själva grupperna. Mitt material har
samlats under det jag har undervisat (endast några protokoll
i början skrevos utan att jag deltog i klassens arbete). Det
måste därför bli synnerligen ofullständigt i jämförelse med
Poppes. Visserligen har jag sedan på olika sätt sökt verifiera
iakttagelserna genom att gossarna skriftligen fått redogöra för
sitt arbete och för annat, som förekommit under
försökslektionerna. Frågor rörande deras egna prestationer, deras
förhållande till kamraterna o. s. v. ha förelagts dem till
besvarande, och svaren ha jämförts med deras fria skriftliga
redogörelser och med mina egna iakttagelser. Härtill kommer den
hjälp jag haft av min större kännedom om varje enskild elev.
Men i alla fall måste mitt material vara behäftat med otaliga
luckor: tusende mer eller mindre viktiga moment ha förbisetts.
Om allt kunnat föras till facit, skulle man naturligtvis ha varit
berättigad att draga betydligt flera slutsatser därur. För att
undvika misstag kommer jag inte att söka ”pressa” fram
slutsatser utan skall framlägga endast det, som självklart erbjuder
sig, och fakta belysas med siffror eller grafiskt blott om de
varit relativt lätta att fastställa och kontrollera, t. ex.
beträffande antalet vid lektionerna bildade grupper o. s. v.
Vi återgå nu till gruppbildningen. För korthetens skull
användes hädanefter uttrycket grupp i stället för bordsgrupp och
utan avseende på de syften, som bestämt gruppernas tillkomst.
På grund av den fortsatta påverkan torde det vara sannolikt,
att samtliga grupper med tiden blevo vad man kanske kunde
kalla arbetsgrupper, d. v. s. sammanslutningar i vilka
medlemmarna genom ömsesidig hjälp förbättrade sina prestationer.
Bifogade grafiska framställning (N:r 1) visar det antal grupper
som bildades under den tid, då de tretton protokollen skrevos.
Det sociala livet var i början föga utvecklat. Antalet grupper
är inte någon exakt mätare därpå, ty det ofta förekommande
samarbetet utanför grupperna var också en värdefull social
företeelse. Å andra sidan voro vissa gruppbildningar av
dubiöst värde. Under den första tiden, innan man kommit under
fund med samarbetets mening voro grupperna ej sällan så obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
