Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - I. Klassen övergår till ett "fritt arbetssätt" - Gruppernas storlek under den förberedande tiden - Vilka gossar deltogo mest i grupparbetet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 Ett försök till social fostran
stora grupperna voro otympliga och något tungrodda
företeelser. En närmare undersökning av samarbetet inom de största
grupperna skulle helt visst ha givit vid handen, att de i själva
verket bestodo av två eller flera mindre grupper (med två eller
tre medlemmar), som voro ganska lösligt förenade sinsemellan.
Fluktuationerna i gruppernas storlek betingades emellertid även
av de ämnen, som förelades klassen vid varje särskilt tillfälle.
Allt skolarbete lämpar sig visst inte som grupparbete. Vissa
saker disponera alldeles särskilt för samarbete, men vissa andra
låta sig endast med svårighet bearbetas av flera i gemen, ja,
uppgifter givas ibland i skolan, vilka det vore orimligt att
ständigt behandla som grupparbeten. Så kan uppsatsskrivningen
naturligtvis ibland förekomma som en ypperlig gemensam
uppgift om det gäller en klassens samfällda angelägenhet, t.ex.
en klasstidning, men den egentliga uppsatsskrivningen är ett
förehavande av så personlig art, att den endast skadas om den
i tid och otid skulle vara en gruppuppgift.
Här har pekats på några av de faktorer, som torde ha varit
bestämmande för gruppernas storlek. Materialet är inte
omfattande nog för att tillåta ett ingående på detaljer.
De tillfälliga fluktuationerna kunna säkerligen vara
synnerligen intressanta, men det, som här i första hand intresserar
är den jämnt stigande linje som återstår, när man bortser från
tillfälligheterna. Gruppernas medelstorlek har så småningom
ökats. Från minimistorleken 2,0 till en medelstorlek av 2,57
(i nionde och tionde huvudprotokollen) innebär ju en ökning
av något över 25 Jo. Det torde inte vara oriktigt att tyda denna
som ett tecken på ökad förmåga att komma till rätta med
större grupper, alltså visande social tillväxt.
Vilka gossar deltogo mest i grupparbetet?
Följande diagram visa i vilken utsträckning varje gosse
deltog i grupparbetet under den förberedande tiden. Mörkt fält
betecknar anslutning till grupp, ljust att gossen suttit ensam.
Det övre diagrammet (A) anger, huru många protokollerade
timmar gossarna varit närvarande och huru många av dessa
de suttit i grupp, resp. suttit ensamma, medan diagr. 4 B visar
förhållandet mellan antalet timmar grupparbete för varje gosse
och det antal timmar han varit närvarande (uttryckt i procent).
Närmast till hands låge väl en förmodan, att de mindre
begåvade, som ha svårare att reda sig på egen hand, skulle söka
hjälp i en grupp och att den tilltagsne skulle sätta en ära i att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
