Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - II. Fastare organisation - Regler för samarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fastare organisation 187
Den är ju också en nödvändig förutsättning för arbetet. Inte
mindre än 80 % ha betonat att man skall ”tala tyst” och att
man inte skall störa kamrater. 71 Jo ha krävt, att man skall
arbeta mycket, och något mer än hälften (61,5 90) har funnit
den bärande idén i samarbetet, nämligen inbördes hjälp. Väl
tredjedelen (38 90) framhåller, att ledaren skall hålla ordning
och att de andra skola lyda honom. 25 % varna för att
avskriva kamrater (och lika många framhålla, att man inte får
”äta gott” under arbetet). Flade gossarna fått god tid att tänka
igenom sina förslag (och särskilt om de fått tillfälle att
överlägga med kamraterna), skulle kraven på ordningen och
reglerna för arbetet ha blivit tämligen enhetliga. De variationer,
som komma till synes i den grafiska framställningen, bero på
den knappa tid, som stod till förfogande: man skrev det, som
först erbjöd sig i tanken (det, som lättast aktualiserades i
minnet).
Avsikten med dessa regler var att gossarna skulle göra klart
för sig vilka krav man måste ställa på sig själv för att
arbetsmöjligheterna skulle bli de bästa. Förslagen gåvo oss också
bestämda normer att arbeta efter. De fullständigaste ”lagarna”
upplästes, men vi sammanarbetade inte alla till något enhetligt,
vilket måhända var ett fel. I en senare klass lät jag gossarna
göra detta, och ”lagen” textades prydligt av en elev samt sattes
på salsväggen till en ständig påminnelse om vad var och en
hade att iakttaga. |
> Det gick i alla fall bra att börja med. Klassens
gemensamhetsliv utvecklades på ett lovande sätt, ordningen var god,
arbetet gick undan och resultatet var tillfredsställande. Vi
fortsatte med försöket under det följande läsåret (1933—1934), men
redan tidigt på höstterminen blev det tydligt, att allt inte längre
var som det borde. Det var svårare att få den arbetsro, som
var nödvändig för ett gott resultat. I början hade de oroliga
andarna rättat sig efter de laglydiga, men nu förekom det
emellanåt att de ”glömde” lagarna. Arbetsglädjen och den goda
kamratandan höllo på att försvinna. Förgäves sökte jag efter
orsakerna.
För att väcka gossarna till eftertanke lät jag dem en dag
helt oförberett skriva ännu ett ”lagförslag” och gick därvid
till väga på samma sätt som vid det första. Jämförelsen mellan
båda förslagen visade en del intressanta fakta.
Diagram 7 visar några viktigare kategorier ur de båda
förslagen. Dekadansen framträder redan vid första ögonkastet.
Två för det fria arbetet så viktiga krav som att ”arbeta myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
