Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - II. Fastare organisation - Grupplivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 Ett Jförsök till social fostran
inte söka blott den egna framgången, utan de skulle också göras
villiga att offra tid och krafter för att hjälpa andra till bättre
resultat. Idealisk var gruppbildningen i min klass visst inte,
ty pojkarna hade i alltför stor utsträckning slutit sig samman
efter begåvning. Som redan sagts modifierades dock denna
egoistiska gruppbildning därigenom, att de svagare grupperna sökte
hjälp hos intelligensgrupperna. Att Sven kunde inpassas i en
grupp utan att något inre motstånd väcktes hos honom, torde
väl ha varit fördelaktigt ur pedagogisk synpunkt.
I detta sammanhang tillåter jag mig att lägga fram några av
de erfarenheter, som folkskoleinspektör Vallinder gjorde vid
sitt försök med grupparbete.! Även i hans klass slöto sig
begåvningarna samman — tydligen i högre grad än i min klass.
För att korrigera detta lät han — sedan han förgäves vädjat
till pojkarnas ridderlighet för att rätta till missförhållandet —
pojkarna först välja så många gruppledare, som man skulle
bilda grupper. Ledarna fingo därefter utvälja sina
gruppkamrater. Uppslaget är finurligt och intressant. Ehuru dessa
grupper sedermera justerades med hänsyn till vissa personliga
önskemål, förefaller det ändå som om lärarens direkta ingripande
inte” helt accepterats. Det synes mig i" alla fall som om
detta ingrepp i pojkarnas frihet skulle kunna vara en
bidragande faktor till att relativt färre pojkar än flickor uttalade sig
positivt för grupparbetet (omkring 71 % pojkar, omkr. 81 Po
flickor — procentuella beräkningen undertecknads).
Naturligtvis ha även andra orsaker bidragit. Men det är dock självklart,
att eftersom flickorna bjödo mindre motstånd — alltså lättare
underordnade sig åtgärden — skulle deras inställning inte i
samma grad påverkas av ingreppet. Att fördelningen av
begåvningarna inte blev lika extrem i min klass får väl i någon mån
tillskrivas den föregående fostran till samarbete. Pojkarna
visste mera om syftet med grupperna och behövde ingen särskild
påtryckning för att — om än i alltför ringa utsträckning —
räkna med något mera än den krassa egennyttan.
Då vi tidigare granskade gruppernas stabilitet, funno vi, att
de med ytterst obetydliga förändringar ägde bestånd under tre
terminer (ända tills klassen upplöstes). De tillfälliga
klyvningar, som ibland förekommo voro oftast betingade av själva
samarbetet (detta blev under vissa omständigheter lättare i
mindre grupper). Då någon gång andra faktorer spelade in,
medförde det i alla fall inte någon varaktig uppdelning. Grup-
2 Jfr Vallinder, a. a. | : bo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
