Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - II. Fastare organisation - Gossarnas inställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 Ett försök till Social fostran
Så gott som undantagslöst är pojkarnas inställning positiv.
Det fanns egentligen blott ett enda undantag: Arvid, men han
var i stället så mycket ståndaktigare. Så småningom övergick
även han till en bejakande hållning. Orsaken till hans misstro
mot det nya härrörde från hemmet. Arvid brukade redogöra
mycket noggrant hemma för vad som timat i skolan.
Föräldrarna voro intresserade av skolan, men tyvärr i den mindre
berömvärda avsikten att, som modern uttryckte sig, ”hålla ett
öga på den”. Lärarpersonalen var i deras ögon mycket suspekt.
När gossen berättade om nyheter, anade de oråd. Ej
underligt, att Arvids omdömen under den första tiden blevo: ”Jag
tyckte illa om timmen, för jag hann ingenting.” ”Jag tycker det
är bättre, när magistern håller riktiga lektioner.” Sedan
modern genom upprepade besök i skolan tagit del av arbetssättet
— i början med öppet uttalad misstro mot det — och sedan
hon övertygat sig om med vilket intresse det omfattades av
barnen och hon sett vad de presterade, ändrades gossens
hållning. Efter någon tid var den positiv i hela klassen. Ingen
önskade återgå till ”det gamla”.
De spontana bidragen voro värdefulla, men än bättre
komplement till iakttagelserna voro de frågor rörande arbetet, vilka
gossarna ibland fingo besvara. Uppslaget härtill hämtades ur
”Entwicklungsgemässer Schaffensunterricht” av Elsa Köhler,
Karl Reininger och Ingeborg Flamberg. För att svaren inte
skulle bli stereotypa, användes olika frågeställningar. Här ett
exempel:
Vad sysslade du med under lektionen?
Arbetade du efter någon plan?
Anteckna i så fall huvuddragen av den!
Sökte du själv finna en uppgift eller gjorde du detsamma som
dina kamrater?
Sysselsatte du dig med onyttiga göromål och vilka?
Pratade du om något, som inte rörde arbetet?
Störde du på annat sätt?
Vilka hjälpte du?
Av vilka fick du själv hjälp?
10. Uppförde du dig som en god kamrat?
11. Är din grupp sådan, som den bör vara?
12. Vad tyckte du om timmen?
13. Lärde du mycket? (Något? Ingenting?).
14. Blir du färdig (med intresseområdet) till utsatt tid?
GROT RON
Dessa frågor liksom uppsatsämnena (de senare gåvos
vanligen, då samarbetet varit otillfredsställande) hade även till
1 Jfr ovannämnda upps. av Vallinder. Gossarnas ställning var 10
för, 4 mot och flickornas 13 för och 3 mot gruppundervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
