Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - II. Fastare organisation - Gossarnas inställning - Grupparbete contra klassundervisning. En jämförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 Ett försök tvll social fostran
betyg. Han kunde lika mycket som jag, sade han, Först brydde
jag mig inte om honom, men när han inte slutade, blev jag
arg och svarade. Det var naturligtvis dumt av mig att svara honom,
men han skulle inte ha börjat.”
Det har kostat på att göra kamraten rättvisa och skrivaren
vill inte själv övertaga för stor andel av skulden för det mindre
korrekta uppförandet. (Det var inte lovligt att tala om annat
än det som hörde till det föreliggande arbetet.)
Till sist ett prov, vilkets upphovsman ännu inte var fullt
övertygad om det fria arbetets fördelar. Gossen var svagt
begåvad och behövde särskilda arbetsuppgifter. Sådana hade han
inte fått vid ifrågavarande tillfälle.
”Jag tycker, att timmen inte var så bra, som den kunde ha varit.
Jag samarbetade inte med någon, för i min grupp ville ingen
samarbeta med mig. Vi pratade för mycket. Särskilt mycket pratade
Hjalmar. Jag arbetade med sådant, som jag lika bra kunde ha gjort
hemma (oförmögen att själv ställa sig uppgifter!). Nästa gång skall
jag göra det bättre. Jag tycker, att man lättare fattar sakerna vid
den vanliga undervisningen (klassundervisningen), men det är en stor
sak (1!) att få arbeta på detta sätt.”
Varför han inte fick samarbeta med någon i gruppen
erkänner han omedvetet i satsen: ”Vi pratade för mycket.” Den
kommer sanningen närmare, om ordet ”vi” utbytes mot ”jag”.
Grupparbete contra klassundervisning. En jämförelse.
Under de fyra första skolåren hade klassen undervisats på
annat sätt än under försökstiden, som omfattade femte och
sjätte skolåren. De två första skolåren kunna inte upptagas till
jämförelse, emedan jag inte närmare känner till den
undervisning, gossarna då erhållit, men väl de närmast följande två
åren, då jag själv ledde klassen. Undervisningssättet var
under denna tid en modifierad klassundervisning (en medelväg
mellan arbetsskola och klassundervisning). Då man prövat två
olika undervisningssätt i samma klass och under lika långa
perioder, borde väl möjligheter föreligga att genom en
jämförelse mellan resultaten erhålla svar på frågan: vilket
undervisningssätt var det bästa?
Att utan vidare besvara frågan, går inte för sig. Man får
dela upp den i två: vilket arbetssätt gav de vidaste, fastaste
och mest ”levande” kunskaperna? och vilket var mest
fostrande?
Försöket ger inte möjligheter att formulera ett bestämt svar
på den första. Det var samma klass och samme lärare under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
