Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - II. Fastare organisation - Grupparbete contra klassundervisning. En jämförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fastare organisation 207
båda perioderna, men inte blott arbetssättet utan även gossarnas
ålder var olika. Utvecklades gossarna mera under de två sista
åren, måste detta till en del bero på den större mognaden. Även
om de arbetat på samma sätt som förut, borde resultatet bli
bättre för varje år och det är i detta fall omöjligt att avgöra
huru mycket av det bättre resultatet, som härledde sig från
det ena eller det andra hållet.
När ett direkt svar inte kan ges, skulle man kanske kunna
söka svaret på indirekt väg. Varje lärare bedömer ”resultatet”
inte blott efter det, som bevisligen presterats utan ”på känn”.
Intuitivt känner han, hur han lyckas i sin gärning. I klassens
intresse och arbetsglädje har han också en god mätare på
värdet av det ena eller det andra undervisningssättet. Ytterligare
belägg äro elevernas omdömen, såvida dessa inte påverkats.
Men även på denna väg råkar man lätt vilse. Man ser först
och främst det, som man vill se. I ett fall som detta färgas
omdömet — även då man allvarligt strävar att vara ”objektiv”
— av den personliga inställningen.
En sak hade man dock varje lektion tillfälle att få belägg
för: de växlande uppgifter, som gossarna tack vare friheten
och den inbördes eggelsen ställde sig under det ”fria arbetet”,
skänkte dem massor av vetande, som de annars inte skulle ha
fått. Men det låter dem också försumma åtskilligt, som en
mindre fri undervisning skulle ha skänkt dem, invänder läsa- :
ren möjligen. Naturligtvis blir det luckor, då barnen själva
få välja uppgifter, men vid en ordentlig prövning upptäckas
bristerna, och läraren får fylla luckorna genom särskilda
kurser, eller — om det är fråga om blott några enstaka elever —
ge sådana arbetsuppgifter, att barnen arbeta sig fram till
insikt. I första hand beror även vid denna undervisning —
resultatet på lärarens förmåga att väcka intresse för arbetet,
att egga till förnuftig organisation och att väcka
ansvarskänslan.
Elevernas prestationer äro ju i högsta grad beroende av
deras intresse. Såväl mina egna iakttagelser som pojkarnas
omdömen äro i detta fall samstämmiga : ”Det fria arbetet övergår
vanligt skolplugg.” Men elevernas omdömen får man handskas
försiktigt med, ty de äro i avsevärd utsträckning beroende av
lärarens. Dessutom ha andra faktorer än deras önskan att vara
läraren till lags kunnat bidraga till deras positiva inställning
för det fria skolarbetet: det hade nyhetens behag, det gav stor
frihet, endast ett fåtal klasser arbetade på det sättet o. s. v.;
allt detta och mera till måste vi subtrahera ifrån, innan vi er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
