Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - III. Sammanfattning, kritik och råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanfattning, kritik och råd 215
ket”, behöver väl inte diskuteras. Tack vare duktiga elevers
hjälp får läraren mera tid över för de svagare, som bäst
behöva honom.
4) Barnen lära sig att planlägga och organisera ett arbete
(mer eller mindre självständigt, beroende på vana, ålder och
intelligens), och i den mån de kunna förses med lämplig
litteratur och övrigt studiematerial växer deras förmåga att på egen
hand förvärva sig kunskaper.
5) Då eleverna aktivt medverka till en mönstergill ordning,
som inte vunnits genom diktatur utan förvärvats i samfälld
strävan att nå det bästa resultatet, få eleverna ett djupt och
levande intryck av lagarnas nödvändighet. Detta leder till ett
fullständigare accepterande av dem, Genom självdisciplin och
ömsesidig kontroll leva de sig in i den goda ordningen på ett
helt annat sätt än de kunna göra under påtvingade normer, som
de böja sig för på grund av yttre tryck.
6) Grupplivet ger läraren möjligheter till en verklig social
fostran. Han måste fostra eleverna till en praktisk och
förnuftig inställning till andra. Grupplivet blir en oavbruten övning
i att underordna sig sammanlevnadens lagar. Att ”moralkakor”
— de må vara aldrig så välmenta och sköna — inte kunna
påverka karaktären i samma grad som dagligt och stundligt
inlevande i etiken är självklart, och här försiggår detta inlevande
under lärarens vård och uppsikt.
Vilken sund kamratanda som på detta sätt uppstår i klassen,
känner man kanske bäst, då samarbetet någon gång blir
mindre tillfredsställande. Oenighet mellan ett par kamrater blir
en gruppens angelägenhet på ett speciellt sätt. Rätt mycket
betyder den nedgång i prestationsavseende, som oenigheten för
med sig. Den rent av tvingar dem att enas för att kunna hålla
jämna steg med de andra grupperna. Varje grupp får
nämligen ett visst personligt förhållande till de andra grupperna, och
vid prestationsjämförelser blir det mera grupp-prestationerna
än de enskilda medlemmarnas arbeten som mätas.t Vid
konflikter blir fördenskull lärarens uppgift relativt lätt, och
vanligen behöver han blott ge en liten vink eller ett råd för att
det hela skall ordna sig.
Men arbetssättet erbjuder inte endast fördelar, det har också
sina avigsidor. De optimala arbetsförhållandena ha betydligt
mindre marginal än vid klassundervisningen. Äro klasserna
stora, blir grupparbetet — om det verkligen skall bli indivi-
1 H. Neohl, a: a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
