Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Två psykologiska undersökningar i den pedagogiska situationen - 2. Ett försök till social fostran av en klass. Av Karl Falk - III. Sammanfattning, kritik och råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 Ett försök till social fostran
avseenden lyckas bättre. Så bindes det hela samman. Det är
graden av denna kontinuitet i lärarens fostran, som garanterar
framgången. När gruppbildningar uppstå — läraren väntar till dess —
kommer en ny faktor med, som man utbyter tankar om (kan
grupper bli till någon nytta? på vilka sätt kan de bli det; hurudana skall
man vara mot varandra för att kunna hjälpa varandra så mycket
som möjligt?), Lär. stimulerar gruppbildningen försiktigt, men
han ingriper inte utan särskilt tvingande skäl i gruppernas
sammansättning. Omedelbart efter gruppernas organisation införes
ännu ett moment: ”intresseområdet”. För hur man organiserar och
förbereder ett dylikt hänvisas till redogörelserna av Glanzelius,
Hammarstrand, Hermansson och Skäringer.
Lär, får vara beredd på att det tar tid att vänja eleverna vid det
nya arbetssättet. När det ibland inte lyckas bra, får han inte tappa
modet. I stället gäller det att söka orsaken till att försöket
misslyckades. Inte sällan har jag gjort den erfarenheten, att d e mis
slyckade försöken ha lärt mig själv mest; ty de ha
tvingaten att tränga djupare in iproblemet, och så har
man upptäckt ett och annat, som man inte hade ägnat en tanke åt
förut. Då man har funnit orsaken till att ett försök misslyckats, kan
man förebygga ett nytt misslyckande av samma slag.
Anteckna allt noggrant! Studera noga barnens prestationer
(uppsatser, teckningar m. m.), låt dem (skriftligt) besvara frågor om
arbetet, om förhållandet till kamrater o. s. v. Jämför sedan allt det
samlade materialet: de egna anteckningarna, barnens prestationer, deras
svar på frågorna, och drag nytta av de fördjupade insikterna vid
nästa försök!
Konsekvensen är en av lärarens första plikter, heter det ju; och i
detta arbetssätt gäller satsen i ännu högre grad än vid andra
undervisningssätt... Endast kontinuiteten ihärdigheten och
konsekvensen garanterar framgång i det ”fria
skolarbetet”. Den som glömmer detta, bör inte ge arbetssättet skulden,
när han misslyckas, utan komma ihåg, att resultatet skulle ha blivit
ett annat, om hans fostran av eleverna varit konsekventare.
Det ”fria skolarbetet” innebär ingen minskning av lärarens
arbete — tvärtom. För läraren är gammaldags
klassundervisning den allra bekvämaste vägen. Men det fria arbetet skänker
honom någon gottgörelse för mödan genom den oändliga
variationen i arbetet, vilket aldrig blir ett tröttsamt enahanda.
Barnen visa ett helt annat intresse. Läraren får andra möjligheter
att hjälpa och fostra. Förhållandet mellan lärare och elever blir
ett annat än tidigare. Arbetssättet skänker läraren de rikaste
tillfällena att giva eleverna just det, som varje intresserad
lärare önskar giva dem: arbetsglädje, ansvarskänsla, social
inställning och den bästa utvecklingen av själens förmögenheter.
Men om läraren inser, att arbetssättet är värt att offra tid
och krafter för, skall månne samhället finna det värt de större
ekonomiska offren? Svaret beror naturligtvis på vilka krav
samhället ställer på de blivande medborgarna. Det har sagts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
