Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJLE DELEN
Ur aktivitetspedagogikens praktik.
Inledning.
ang som följt denna boks tankegång, torde säkerligen
vänta. på en mera ingående framställning av
aktivitetspedagogikens praktik. En dylik lämna vi nu i form av
årsredogörelser, exempel på intresseområden samt arbeten över
speciella hithörande problem. Vi vilja i all korthet antyda hur
dessa bidrag ha kommit till. De medarbetare, som voro
villiga att omlägga sin undervisning, fingo i uppdrag att
skriva en redogörelse över årets arbete eller att lämna en
skildring av ett intresseområde. Intresseområdena tillkommo
under första tiden av försöket; ja, det finns även ett, som är
det allra första som lärarinnan ifråga presterade. Kursledaren
har inte hospiterat hos medarbetarna och inte heller direkt
påverkat dem. Varje prestation, som här kommer till synes, är
således ett original. Däri ligger dess värde. Och vi anse, att
varje lärare, som fördjupar sig i de här framställda problemen,
bör kunna prestera liknande resultat. Vi avstå från vidlyftiga
kommentarer och låta arbetena tala för sig själva. De tre
intresseområdena över ”flyttfåglarna” utfördes i syfte att visa
aktivitetspedagogikens elasticitet. Denna pedagogik garanterar
lärarens personlighet den största frihet och gör det möjligt att
variera situationerna i det oändliga.
Angående begreppet intresseområde vilja vi nu ge den (på
sidan 64) utlovade förklaringen. Nästan alla
aktivitetspedagogiska system förutse kunskapernas samlande till en större
enhet (enligt bildningsenhetens princip). Uttrycken för detta
samlande variera och vi citera här utöver de redan anförda
”intresse-centra”, ”projekt” och ”Gesamtunterricht” några
karakteristiska begrepp, nämligen ”helhetsuppgifter” (E. Boman),
”den samlade undervisningen” (L. G. Sjöholm), ”sakområde”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
