Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - b) Klass III. Av Annie Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 Årsredogörelser
överlägsenhet från de givandes sida, medan de, som varken
kunnat ge eller få, strålade av samma förväntan och glädje som
de andra!
Kanske det är ägnat att väcka förvåning, att det i
redogörelsen ännu inget nämnts om undervisningen i klassen. Men
innan man kan vänta att barn skall kunna arbeta bra gemensamt,
måste de ha en känsla av samhörighet, de måste önska
samarbete, för att detta skall ha någon effekt. Jag har därför
ansett det vara i sin ordning, att före redogörelsen om
undervisningen nämna något om klassens samhällsliv.
Undervisningen är huvudsakligen uppbyggd kring s. k.
intresseområden eller anordnad som ”sträckläsning”. Med
intresseområde menas närmast det område i hembygdskunskap,
geografi, naturlära eller historia klassen för närvarande sysslar
med (ofta är två eller flera av dessa ämnen kombinerade med
varandra). I detta intresseområde ingår en stor del av läsning,
skrivning, arbetsövning av olika slag, sång, ev. också räkning.
Ibland har hänfört sig dit ett lekmoment som tagits upp under
någon gymnastiktimme, och ett par gånger har slöjdtimmar
använts till förfärdigande av några småsaker.
En mängd olika arbetssituationer förekommer, och av de
viktigare ges här huvuddragen.
Varje intresseområde inledes med ett gemensamt samtal och
en planering. Till denna timme, som barnen är förberedda på,
finns allt av böcker, kartor, planscher, föremål etc. samlat och
framlagt. Ofta har både barnen och jag bidragit till samlandet.
Några av dem har ofta i förväg läst i sin bok om det vi skall
syssla med, andra har kanske något annat att komma med (de
har rest till den trakt vi talar om, ifall det är geografi, de har
sett någon bild i anslutning till det jag skall berätta om, hemma
bett föräldrarna berätta något om det o. s. v.). Själv berättar
jag också, hänvisar till föremål och planscher och svarar på
barnens frågor. Inte alltid svarar jag direkt utan ger anvisning
på en bok, där man kan läsa om det, eller också tar vi alla
gemensamt reda på det. Ofta händer det en sådan här timme
att någon — eller en liten grupp av barn — ber att få sjunga en
sång, läsa upp något e. dyl. i anslutning till vad vi nyss talat
om. Ibland har det varit något som de kunnat från småskolan,
ibland har de lärt in något nytt och överraskat oss andra med
det. Inledandet till ett intresseområde — eller till ett moment
av det — har tagit en timme eller mer, dock sällan så mycket
som två lektionstimmar sammanlagt. Man får hela tiden
försöka avlyssna barnen och deras intressen genom deras berättande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
