Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - b) Klass III. Av Annie Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skollivets hela organisation 251
och frågor, för att sedan kunna ge dem den bästa uppgiften att
börja syssla med under det tysta arbetet, som följer sedan. Ty
alla barn kan ju inte av sig själva genast komma till en uppgift,
och av dem som kan det, är det i regel några, som behöver en
avgränsning eller hjälp att fördjupa uppgiften.
Det tysta arbetet, då stoff av något slag bearbetas, innesluter
både individuellt arbete och grupparbete (ev. också arbete för
en hela klassens samprestation). Dessa timmar användes inte
blott till läsning, uppsatsskrivning, arbetsövning etc. i samband
med ett intresseområde, utan för räkning, delvis till
rättskrivning och till arbeten på barnens initiativ, vilket ligger helt
utanför klassens intresseområde etc. Vissa minimifordringar kräves
av alla barn, men därutöver kan de fördjupa sig mer inom
intresseområdet eller syssla med annat arbete. Det stoff, som vi
gemensamt talat om, eggar emellertid de flesta till arbete.
Undantagsvis kan, som det hände i våras, alla i klassen under en
och samma dag — och hela dagen, ensamma eller i grupp —
syssla med arbeten helt utom intresseområdet. Nästan alla slag
av arbeten var denna dag i gång: uppsatsskrivning (till egna
små arbetsböcker om djur, växter, vandringar etc.), teckning,
klippning, målning, utförande av små papparbeten, övningar i
välläsning och rättskrivning, övningar för en teaterpjäs och ett
föredrag, repetitioner — det var en nästan fullständig
provkarta på de sysselsättningar vi haft under året. Det intressanta
var att se, att antingen de bearbetade stoffet från ett
intresseområde eller hade eget stoff, det tydligen i bägge fallen gav
uppslag till en sådan mängd av olika arbeten. Varken under
föregående eller under detta läsår har något av barnen arbetat
uteslutande med minimifordringarna för ett intresseområde.
Stundom har de gjort egna arbeten därutöver. Olika
intresseområden stimulerar på olika sätt. Å andra sidan kan det hända,
att ett intresseområde till den grad fångar hela klassens
intresse att under tiden det varar, ingen enda arbetar med något
annat. Så var t. ex. fallet, när vi höll på med stenåldern.
På annat ställe i denna bok finns av mig en redogörelse för
ett intresseområde om flyttfåglarna. Det tillhör de mera
”bundna” intresseområdena, där min egen ledning varit utpräglad.
Ett intresseområde, där barnens initiativ gjorde sig starkt
gällande även för gången av det hela, var det nyss nämnda om
stenåldern. Jag meddelar några få exempel för att belysa det.
Det inledande momentet till intresseområdet förde med sig
en mängd frågor, bl. a.: Hur talade de? Oförberedd på just
den frågan, lovade jag att lämna besked nästa dag och talade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
