Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - b) Klass III. Av Annie Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skollivets hela organisation 253
mer än till något föregående intresseområde; vissheten om att
man åtminstone i någon mån från början behärskar hela stoffet
är nog en av förutsättningarna för att man skall känna sig
”våga” låta det hela utvecklas så fritt som detta, men mer eller
mindre överraskande är varje intresseområde! Hur noggrant
man än planerar, kan man ju aldrig förutse barnens sätt att
reagera, deras förslag och de impulser till förslag de ger
läraren.
Varje intresseområde, liksom varje avsnitt av räkning och
kristendom, har haft en avslutning som rymt flera moment.
Har avslutningen gällt geografi, naturlära el. historia, har det
utom förhör eller prov av något slag också inneburit kritik
(barnens självkritik, kamratkritik och min kritik) samt ev. en
litet festligare avrundning av det hela med deklamation, sång
etc.
Varje vecka förekommer vid olika tillfällen de timmar, som
väl egentligen mest motsvarar vårt begrepp av ”lektion”1 då
jag lär bort något nytt! Det kan vara ett kapitel i räkning,
det kan röra sig om kartläsning, textning, något moment av
välläsning, någon ny teknik i arbetsövning etc. Lektionen kan
vara en del av en annan timme och läggas in just då jag märker
att den behövs, den kan också vara på förhand planerad och
utsatt till en bestämd timme, Även under dessa timmar händer
det ju ofta, att barnen kommit med egna förslag eller riktat
frågor till mig, som i viss mån bestämt riktlinjerna under
lektionens fortsättning.
Slutligen har vi varje vecka ett par samtalsstunder och en och
annan ”kamratstund”. En av de förra är redan omnämnd, men
utom den på lördag brukar vi ha en varje måndag morgon.
Ibland har vi tagit upp något i samband med morgonbönen,
men oftast har de timmarna hittills varit ett glatt berättande av
söndagens små upplevelser. Det har varit promenader och
smärre resor, besök etc. det rört sig om, och vilket vi andra fått ta
del av. Andra gånger har vi använt timmen att planera för
någon liten festlighet ex. i samband med föräldramötena och
den gemensamma julfesten. En gång använde vi timmen till att
göra upp program för mottagandet av en kamrat, som länge
legat sjuk. Det föreslogs att vi skulle bilda klasskedjan, sjunga
de sånger hon inte hört ännu, hurra för henne, läsa och
deklamera m. m. Ordningsföljden ingrep jag litet i, men förslagen
1 Undervisningssituation. (E. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
