Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - b) Klass III. Av Annie Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Årsredogörelser
— och sedermera deras utförande — skötte de själva. För
övrigt har mycket utom det anförda tagits upp dessa timmar,
aktuella händelser, resonemang kring ett tidningsurklipp — det
saknas aldrig samtalsstoff.
Kamratstunderna är de timmar — ibland bara en bit av en
timme — då alla är beredda att ta del av vad kamraterna ha
att bjuda på, av föredrag, uppläsning, körläsning, dialoger etc.
Några av kamratstunderna stå i samband med vårt
intresseområde, eller med något som särskilt intresserar ett enskilt barn
eller en grupp. Är föredraget, eller vad det nu kan vara, i
anslutning till vårt intresseområde för tillfället, avbryter vi det
tysta arbetet därmed en stund och lägger in en sådan
kamratstund. I annat fall förlägges den till en samtalsstund, blir
början till en arbetsdag eller uppskjutes till lördagens kamratstund,
som vi alltid avslutar veckan med. Innan vi skiljs åt bildar
allas händer klasskedjan, och vi tackar varandra för veckan
som gått. Varje nykommen kamrat och varje barn som varit
länge borta, länkas alltid in i en klasskedja när hon kommer —
kanske denna tradition inte är utan sin betydelse.!
Somliga delar av kursen i hembygdskunskap (geografi,
naturlära och historia) får man behandla mera knapphändigt och
”sträckläsa”, d. v. s. använda några timmar i följd en eller
ett par dagar. Så gjorde vi ex. med Dalsland. Med min
föregående klass hade jag gjort en skolresa till Dalsland. En av
flickorna åtog sig att som inledning hålla ett litet föredrag och
kom en timme då hon själv var fri (hon har i år gått i 8. klass).
Hon hade ett skrivet föredrag med sig, och hade till vår glädje
också gjort några små målningar och en kartskiss med vår
resroute utprickad. Hon hade tagit med sig en annan av flickorna,
som hon instruerat att peka ut på den upphängda kartan, och
de beredde oss bägge en mycket trevlig timme. Ibland riktade
föredragshållaren någon fråga till barnen, och när hon slutat
sa” hon: ”Nu tycker jag ni kan skriva något om vad jag
berättat!” Vi avslutade timmen med att sjunga och titta på en
del bilder och planscher, som det ännu inte varit anledning att
ta fram. Det anförda är ett enda exempel på hur man kan få
också ”sträckläsning” intressefylld.
Till veckans början och slut har kristendomstimmarna
förlagts. Då sitter alla kring mig medan jag berättar. Ibland har
hela timmen samlats kring en biblisk plansch. Några gånger
1 Gemenskapssituationer av olika slag. (E. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
