Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - c) Klass IV. Av Ester Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skollivets heta organisation 259
ordnas? Frukter kunna vara släkt liksom människor. För
första gången gingo vi till läroboken. Hur hade den ordnat
frukterna? Medan barnen letade i sina böcker, gick jag ned till
salens ena kortvägg, där jag placerat ett par gamla bord från
skolans vindskammare. Där ställde jag nu en kartong med
påskrift: Detta är nötter. ”I denna ask skall vi lägga en nöt av
varje slag, som vi har samlat. Men först måste vi veta, vad
som menas med nötter.”
Detta var upptakten till vårt arbete, som flera dagar framåt
mest kom att röra sig omkring ”frukter och frön”. På
”utställningsborden” växte kartongernas antal och de allra flesta
av barnen skaffade sig en egen liten utställning. Alla
överflödiga bänkar apterades till utställningsbord, jag vill inte
påstå att det såg prydligt ut i klassrummet, men intresset var
stort. Med ganska stor möda klarlade vi — först gemensamt,
de duktigare så småningom på egen hand — begreppen nöt,
fröhus, bär, stenfrukt o. s. v., var och en undersökte och
ritade efter bästa förmåga av sina samlingar, alla bär för sig
o. S v. Vi genomsökte ivrigt naturlärorna och skolans hela
planschförråd för att öka vår förteckning av respektive frukt-
och frösorter och jag bevarar i tacksamt minne det rika tillskott
ett besök i Kungsladugårdsskolans skolträdgård gav oss. När
vi tyckte, att vi lärt oss en hel del, gjorde vi i ordning nya
kolumner för respektive frukt- och fröslag, barnen på var sitt
lösblad, jag på tavlan och så lekte vi ”Skeppet är lastat” och
skrevo stolt in alla rätta svar i respektive kolumner.
Snart började vi sprida våra frukter och frön. Maskros-
och tistelfrukter flögo omkring i klassrummet och från
fönstren snurrade ask- och lönnfrukter som de finaste propellrar
ned på skolgården. Vi läste Ewalds mästerliga sagor om
fröspridning, dramatiserade dem i all enkelhet, så att varje flicka
blev en växt eller en ”fröspridare” och jag hade genast hela
klassen med mig, när jag en dag började: ”Det var en gång
två flickor, Maja och Stina. En vacker höstdag, precis en
sådan som idag, gick de på en väg. Vid vägkanten stod en
utblommad maskros med hela huvudet fullt av frukter.”
Längre hann jag inte, förrän barnen ivrigt togo vid och först
muntligt, sedan i uppsatser och teckningar läto de två flickorna
vandra genom alla tänkbara vegetationsområden som
fröspridare och åskådare till annan slags fröspridning.
Vi skrevo inte bara uppsats utan också rättskrivningsövningar
på alla felstavade eller ”svåra” ord, som förekommo i
respektive arbetsböcker. Den fjärde arbetsdagen kom det så från en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
