Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - c) Klass IV. Av Ester Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skollivets heta organisation 263
kan slå oss tillsammans fyra och fyra, komma överens om vilka
tabeller vi skall ha i läxa till varje dag, förhöra varandra i
skolan och när vi kan tabellerna riktigt, kan fröken förhöra
oss.” — ”Ja, men om ni skall vara så många som fyra i varje
grupp, så får ni nog välja en, som leder gruppens arbete,
bestämmer vad ni skall ha i läxa o. s. v.” Så valdes för första
gången gruppledare och ”tabellgrupperna” började sitt arbete.
De skötte sig på det hela taget bra, i ett par fall utmärkt,
men det visade sig mycket snart, att klassen lider brist på
goda gruppledare. Några voro ”nervösa” och osäkra; det dög
inte. Ett par saknade all auktoritet: bestämde de, att gruppen
skulle ha två tabeller i läxa, så förklarade de övriga
gruppmedlemmarna, att de bara ämnade läsa på en. Ledarna kommo
till mig och beklagade sig, och så började våra samtal,
gruppvis eller med hela klassen samlad, om hurudana ledare och
medlemmar i en grupp skola vara för att överhuvud taget
kunna samarbeta.!
Nu har jag under ett helt läsår följt Stuppnrbetets
utveckling i klassen. Detta arbetssätt har så småningom blivit det för
klassen naturliga och enda använda under deras ”fria
arbetstimmar”. Redan i november föreslog jag en, som ville ha en
idé till en fri uppsats: ”Ta och skriv om hur du skulle göra,
om du var lärarinna!” Så småningom kom en mycket stor del
av klassen att skriva över detta ämne, och det visade sig, att
de allra flesta talade om grupparbetet och alla gillade det. ”Jag
skulle låta barnen arbeta i grupper, för det är så roligt”, —
”för man lär sig så bra då”, — ”för då får man arbeta med
det man tycker om”, äro typiska uttalanden. Men gruppernas
sammansättning ha växlat. Av de ursprungliga fyra-grupperna
återstod vid vårterminens slut endast en, under den förut
nämnda Gretas säkra ledning. Hon är den födde gruppledaren,
bestämmer vad gruppen skall syssla med, kontrollerar att
kamraterna fullgöra sin uppgift, går igenom deras skriftliga
arbeten, innan dessa lämnas till mig o. s. v. Fullständig diktator
är hon dock ej, därtill äro gruppens övriga medlemmar för
självständiga. ”Ni har hållit ihop bra hela året”, sade jag en
dag i slutet av vårterminen. ”Ja, men vår grupp heter ju
också Enigheten”, sade Greta och såg stort på mig. Jag vet,
att det många gånger inte varit enbart roligt att vara
gruppledare, men hon har hållit ut utan tvekan. En av
gruppmedlemmarna, Siv, är mycket svagt begåvad och hade, om hon arbetat
1 Exempel på en uppfostringssituation. (E. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
