Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - c) Klass IV. Av Ester Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skollivets hela organisaltion 265
Om jag tyckte likadant, brukade jag säga: ”Ja, vet ni, det här
tycker jag allt ni kunde ordnat upp er emellan, i stället för att
uppta vår tid.” Det tyckte de tydligen också själva, ty
vädjandena till klassen och mig avtogo allt mer och förekomma
numera ytterst sällan. Det fanns en övergångstid, då den, som
ansåg sig förfördelad, var på väg till mig för att skvallra, men
hejdades av en kamrat, som tog henne i armen och sade: ”Nej,
säg inget till fröken, vi skall klara upp det själva.”
När klassen avgjort tvisten, så funno sig de tvistande nästan
alltid i majoritetens beslut. Ansatser till opposition saknades
dock inte. Jag minns särskilt ett sådant tillfälle. Bland skolans
flickor härjade för tillfället en epidemi att samla kolorerade
bilder, och på rasterna bytte dessa flitigt ägare. Naturligtvis
kunde pojkarna inte låta bli att retas, när de sågo flickorna ömt
handskas med sina skatter. Så snart ingen av lärarpersonalen
var i närheten rycktes bilderna ur flickornas händer, askarna
slogos till, så att innehållet föll på den smutsiga skolgården
o. s. v. Halvgråtande kommo flickorna och beklagade sig gång
på gång, och jag beslöt att ta upp saken till diskussion. En
ordförande valdes, jag satt mest tyst i ett hörn och hörde på
de bittra anklagelserna mot pojkarna och sedan förslagen vad
man skulle göra.1 ”Vi får låta bli att ta bilderna till skolan
utan byta på eftermiddagen i stället”, var ett förslag, som
mottogs med resignerat bifall på flera håll, av protester på andra.
Ordföranden tyckte, att förslaget var bra och lät det gå till
omröstning. Med 18 röster mot 5 (2 röstade inte) beslöt
klassen att inte byta bilder i skolan. Men bland de fem visade det
sig finnas två, som inte ville böja sig för majoritetens beslut.
Först "sökte de trotsa det och fortsätta att byta bilder, men
blevo strängt påminda av kamraterna om den gemensamma
överenskommelsen. Då började de agitera bland kamraterna
för att få dem att ändra åsikt; och när de trodde sig ha
tillräckligt antal anhängare, kommo de till mig och anhöllo om
omröstning. ”Det är så många nu, som tycker det är så dumt
att inte få byta i skolan.” Det blev omröstning, men
oppositionspartiet visade sig fortfarande vara i stark minoritet. ”Nu
har ni fattat samma beslut vid två röstningar”, sade jag.
”Saken är avgjord och får inte tas upp mera.” Jag har heller inte
hört av den vidare. Ännu har det inte fallit någon in att
opponera sig mot mina sparsamt förekommande domslut.
Så mycket som möjligt söker jag undvika direkta tillsägelser
1 En intressant gemenskapssituation. (E. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
