Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - c) Klass IV. Av Ester Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skollivets kela organisaltion 273
har heder och värdighet av brevlåda. Den innehöll kort, brev,
teckningar och ibland t. o. m. någon liten present från
klasskamraterna. Födelsedagsfirandet tog högst tio minuter i
anspråk men uppskattades högeligen, och de, som äro födda på
sommaren, ansågo sig missgynnade av ödet. Lyckligtvis fanns
det för en del i stället namnsdagar, som inföllo under terminen,
men det var inte riktigt detsamma.
När något barn flyttade från klassen, sökte vi ordna en enkel
avskedsfest, och naturligtvis hade vi också julfest vid
höstterminens slut. Vetebröd och kakor till denna fest bakades och
skänktes av några barns mammor, en vänlighet, som var så
mycket mer rörande, som jag inte skulle få veta av den på
förhand.
Mer än en läsare av denna redogörelse har nog frågat sig:
nå, men hur går ett sådant arbetssätt att inordna i schemat, och
hur går det att förena med kursplanens fordringar? Jag tycker
att det gick ganska bra. På mitt schema var endast arbetstiden
för dagen, handarbets-, gymnastik- och sångtimmarna
fastställda. Resten bestämde jag själv. Första timmen på måndag och
onsdag samlades vi till kristendomsundervisning och sista
timmen på lördag var barnens samlingstimme. För övrigt sökte
jag ordna arbetet i en viss rytm: historie-, geografi- och
naturkunnighetstimmar placerades ihop med skrivning och läsning,
och på så sätt fick jag arbetstid för intresseemrådena.
Omväxlande med dem hade vi träningstimmar i skrivning och räkning
och en eller två högläsningstimmar i veckan. Och kursplanen?
Kristendomskursen omfattar en framställning av Jesu liv och
verksamhet. Jag har förut nämnt, att jag tog
kristendomsundervisningen till hjälp, när det gällde att fostra, vilket dock
inte innebär, att jag använde timmarna till att hålla långa
förmaningstal. Efter förmåga — jag är livligt medveten om hur
ringa denna är — ville jag alltid försöka att göra
kristendomstimmarna till stunder av samling omkring högre värden än
vardagslivets. Vi sökte också anknyta till kyrkoåret, fyllde
adventstidens morgontimmar med levande ljus och julsånger och
läste passionsberättelserna tiden före påsk. ”Arbetsuppgifterna”
gingo ut på att göra barnen förtrogna med psalmboken och
bibeltextbokens berättelser. Arbetsböcker förekommo endast i
ett par fall som hemarbete efter barnens eget initiativ.
Enligt kursplanen skulle fem lektioner anslås till läsning och
talövning. En av dessa användes för samlingstimmen på lördag,
minst två för tyst läsning i samband med ”intresseområdena”
18. — Aktivitetspedagogik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
