Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - c) Klass IV. Av Ester Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skollivets hela organisation 275
norrländska järnmalmsfälten med den i Bergslagen o. s. v., men
sådant gjorde de bara pliktskyldigast. När man är 10 år, är
det tydligen allra roligast att räkna, när man får gno på med
givna uppgifter och helst hinner före kamraterna. Vi hade
veckouppgifter, som gärna fingo överskridas men ej
underskridas. Efter varje inövat moment kom en provräkning. Den
första provräkningen räknade alla samtidigt, men redan vid
den andra hade några barn så stort försprång, att provtalen
fingo skrivas på lappar och lämnas ut, när vederbörande var
mogen för dem. Hur räknearbetet för övrigt bedrevs, har jag
redan nämnt om i samband med ”undervisningssituationer”.
Klassövning i räkning hade vi bara vid de 15 minuters
huvudräkning, som vi brukade ha en å två gånger i veckan.
Nu återstå alltså ämnena naturkunnighet, geografi och
historia, som bildade stommen för arbetet i intresseområdena.
Jag började denna redogörelse med att söka visa själva
upptakten till sådant arbete. Först behandlade vi alltså grundligt
växternas frukter och frön, fröspridning och växternas
förökning på annat sätt än genom frön. Därefter gingo vi över till
geografien genom att anknyta till en flickas Stockholmsbesök
under sommaren. Så kom turen till Uppland och
Södermanland, vilka vi döpte till ”rullstensåsarnas landskap”. En flicka
var mycket ivrig på att få läsa om Närke och förklaringen till
hennes iver fick jag, när hon i samband med en redogörelse för
Örebro och Kumla berättade riktigt bra om arbetet i en
skofabrik. Hennes syster arbetade vid en sådan fabrik, och då
borde ju hennes kunskaper utnyttjas.
När vi läst Närke, nonchalerade vi landskapsgränserna en
tid och samlade vårt intresse omkring Bergslagen. Gången blev
denna: jag visade i balloptikon bilder från hela Bergslagen
och sökte väcka intresse för detta område. Vi samlade
arbetsmaterial, d. v. s. togo reda på vad det stod om Bergslagen i de
tillgängliga läseböckerna och barnen ordnade en utställning,
som bestod av bilder från järnmalmsfält och järnbruk,
järnmalm ur skolans förråd, stångjärn, en stålstav, kullagerkulor
och träkol, som användes vid järnmalmens smältning. Arbetet
planerades och vi kommo överens om, a) att alla borde ta reda
på, vilka delar av Sverige, som kallades Bergslagen, b)
fullborda en stencilerad karta över Bergslagen med järnmalmsfält
och järnverk markerade på olika sätt, c) beskriva en järngruva,
d) beskriva, hur järnmalmen blir stål. Därefter fingo de fritt
arbeta vidare. De flesta ritade olika saker, som voro gjorda av
järn. Några skrevo av stycket: ”Man behöver ju järn till all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
