Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 1. Årsredogörelser - A. Årsredogörelser över skollivets hela organisation (typ B) - c) Klass IV. Av Ester Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 Årsredogörelser
ting” ur ”Nils Holgersson”. En flicka, som varit på biblioteket
och letat efter litteratur om Bergslagen, hade funnit en dikt,
som hon skrev av och senare läste upp. Klassens verkligt
historieintresserade tös gjorde ett värdefullt arbete: hon tog reda
på i historien, vilka regenter, som intresserat sig för bergsbruk
och skrev en verklig bergsbrukets historik. Vidare besökte vi
hamnen och togo reda på, vilka järnvaror, som exporterades
över Göteborg och gjorde det förut omnämnda försöket att med
hjälp av sifferuppgifter i ”Skolornas uppslagsbok” sätta upp
räkneproblem om järnmalmsbrytning och järnexport.
Slutligen läste vi om Bergslagen i ”Nils Holgersson” och övade
rytmisk läsning i tre grupper av stycket: ”Man behöver ju järn
till allting”.
Efter denna grundliga behandling av Bergslagen behandlade
vi Västmanland ganska summariskt, men Värmland och
Dalarna ganska utförligt, eftersom där fanns så mycket, som
intresserade barnen. Så kom turen till Norrland. För att
undvika upprepning av samma fakta landskap för landskap beslöt
jag att först behandla sådant, som var för flera landskap
gemensamt. Vi började med fjällvärlden, sysslade litet med olika
bergarter och blevo intresserade av fjällets växt- och djurvärld.
Djuren förde oss ned i skogarna, vi läste om rovdjur och
skogsfåglar och skadeinsekterna på barrträden och sedan om träden
själva. Vi träffade på timmerhuggare i skogarna, och när vi
ville följa timret, upptäckte vi, att det var nödvändigt att
grundligt lära in namnen på alla Norrlands stora älvar och
sjöar. Med dem kommo vi ned till kustbygden, till sågverkens
och pappersmassefabrikernas och strömmingens domäner. Det
tog tid, allt det här, men sedan tyckte vi verkligen att vi visste
en hel del om Norrland och kunde avverka landskapen ganska
hastigt. I alla fall försökte vi att finna något, som var
utmärkande för varje landskap för att få en hållhake för vårt minne,
och när vi hunnit upp i Lappland, avslutade vi studiet av
Sveriges geografi med ”lapparnas dag”. Men den har jag redan
pratat om.
Efter Sverige kom turen till Norge, Danmark, Island och
Finland. När vi voro färdiga med Finland var det full vår,
och resten av vårterminen sysslade vi med vårväxter, fåglar
och insekter.
Redan i samband med Stockholm hade vi snuddat vid
historien genom att tala om de gamla handelsplatserna vid Mälaren
och Stockholms anläggning av Birger Jarl. Men det verkliga
-historieintresset började, som jag förut antytt, vid bekantska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
