Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 2. Redogörelser över utförda intresseområden - A. Ett intresseområde utfört av tre olika lärare över samma tema: "Flyttfåglarna" - Försök I. Av Max Glanzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”F 1 y ttif å g a r n a” 307
läraren ännu inte slå ned barnens mod alltför mycket.
Läraren sade därför som helhetsomdöme helt försiktigt,! att vad
barnen berättat hade visat, att de sysslat med den uppgift de
valt ut åt sig och som fanns antecknad på papperet. D. v. s.
en del hade arbetat ganska mycket, andra kanske bra lite. Flera
hade nog själva tnsett, att deras arbete varit för dåligt. Och
om man märker det, så kan man ta bättre tag en annan gång.
Ju bättre saker var och en kan göra, desto roligare och
intressantare blir en sådan här ”redogörelse-timme”.
Läraren gör så en snabb sammanfattning och komplettering.
— Vi har nu hört åtskilligt om flyttfåglarna. Vi har säkert
märkt, vad de alla lever av.” — Flera: ”Levande insekter”.
— Dessa finns nu inte om vintern hos oss i Sverige. Därför
får dessa fåglar ge sig i väg härifrån, de får flytta till sådana
länder, där det finns insekter även under vår vintertid. —
Människorna har alltid varit nyfikna på, vart flyttfåglarna tar
vägen. Ni har hört lite om, hur man numera tar reda på vilka
vägar de tar. Men hur kan fåglarna hitta vägen? — Manne:
”Dom tar nog märke efter solen.” — Rune: ”Dom ser efter
kusterna.” — Lennart: ”Dom vilar också ibland, t. ex. på
båtarna.” (En historia härom.) — Läraren: Ja, det är något
mystiskt och märkvärdigt med flyttfåglarna. Man kan aldrig
riktigt låta bli att undra över dem, Har ni tänkt på en sådan
sak som: varför kommer flyttfåglarna tillbaka till Sverige, när
de haft det så bra i de varma länderna? Och hur hittar de
vägen till ungefär samma ställe varje år? — ”De e la
märkvärditt!” — När vi nu avslutar vårt arbete om flyttfåglarna i
skolan, så förstår ni kanske, att vi inte på långt när vet allting
om dem. — ”Nänämän, de e mycke kvar!” — Ni kan ju hålla
ögonen på de flyttfåglar, som ni kan få se, kanske ni kan lära
ännu lite mera om dem. — Men pojkar, det är inte alltid det
går så lyckligt med flyttfåglarnas färder. Vi har talat om Ölands
södra udde ... — ”Där Långe Jan står, fyrtornet”. —
Därifrån hade en gång en hel svärm småfåglar gett sig ut för att
flyga vidare, sedan de vilat ut tillräckligt. Men det dröjde inte
länge, förrän en svår storm bröt ut. Fåglarna kämpade emot
vind och regn så länge de bara orkade. Men till slut måste de
ge upp. De sjönk ned till vattnet, där de drunknade i 100-tal.
Så kan det också gå, ibland. —
Djup, andaktsfull stillhet. En fläkt av naturens egen obe-
1 Jfr här t. ex, B. Ribsskog: ”Virkning av ros og klander i
skolen”, Pedagogiskt forum, Göteborg 1935. Sid. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
