Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 2. Redogörelser över utförda intresseområden - A. Ett intresseområde utfört av tre olika lärare över samma tema: "Flyttfåglarna" - Försök I. Av Max Glanzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EE yt dåg lar nia” 311
Därest detta slag av självverksamhet kommer i
tillfredsställande funktion, skulle det omfatta i huvudsak ungefär följande.
Eleven vänjer sig så småningom vid att själv välja sig en
uppgift, själv samla material till uppgiftens behandling (t. ex. ur
materiallistan), sedan arbeta med (bearbeta) detta material
(helst ordentligt genomarbeta det), för att sedan samla sig till
en prestation. Denna senare erbjudes hela klassen, som på det
sättet får del av den, samtidigt som den presterande eleven
s. a. s. lösgör sin prestation från sig själv och därmed kan
bedöma den såsom objektiv (eleven anar dess verkliga värde).
Kritiken träder till (d. v. s. både självkritiken, kamraternas
och om ytterligare behövligt även lärarens) och verkar, eleven
får därigenom en viss överblick och nya impulser till nästa
uppgift och prestation o. s. v., o. s. v. ”Självverksamhet” i denna
mening omfattar således i grund och botten ingenting mindre
än hela den livsprocess, varigenom barnet åt sig erövrar stoffet,
inhämtar kunskaper. Och i samma mån som denna process
beaktas och vårdas, så att den kan fungera bra, kommer också de
bästa möjliga resultaten, goda kunskaper, att infinna sig.
Lärarens uppgift blir här inte blott att ”hålla lektion”
(eleverna må sedan ”följa med” bäst de kan), utan ungefär
följande: att på lämpligt sätt stimulera eleverna till denna
självverksamhet samt att på ett klokt sätt hjälpa, hjälpa den enskilde
eleven med just hans vanskligheter, fram till ett mer och mer
självständigt, ansvarsburet arbetssätt. — Måhända kan det
sägas, att tyngdpunkten i så fall kommer att ligga — inte i första
hand på det s. k. arbets-resultatet ( i meningen: inpluggat ord-
eller minnesstoff, lätt att framvisa i form av färdigformulerade
satser), utan — på arbets-sättet och den inverkan detta kommer
att ha på barnets själsliga utveckling överhuvudtaget.
Lärarens uppgift blir alltså att — för sin önskan att åstadkomma
kunskaps-resultat hos eleverna — inte förbise att ägna nödig
uppmärksamhet åt hur barnen förvärva kunskaper, m. a. o. åt
den själsliga process. som leder till — kunskapsresultaten.!
De vid början av denna uppsats uppställda frågorna torde
nu kunna erhålla ett svar.
1. Kan barnen verkligen arbeta självständigt? — Svaret
torde böra bli ett ganska obetingat: Ja.
2. På vilket sätt förlöper ett sådant skolarbete? — Svaret
I Den sammanfattning som M. Glanzelius här gjort, kan bli
utgångspunkt för vidare diskussion och arbete. (E. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
