Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 2. Redogörelser över utförda intresseområden - A. Ett intresseområde utfört av tre olika lärare över samma tema: "Flyttfåglarna" - Försök II. Av Annie Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 Redogörelser över intresseområden
var korta; med få undantag översteg de inte en sida. De visar
mycket mindre av fantasi och rörlighet än teckningarna. De
sämsta är en nykter upprepning: ”Vi såg skata och skatbo, så
såg vi sädesärla och så såg vi en starholk och en stare...” De
bättre beskriver inte blott vad de sett utan även i någon mån
hur detta såg ut: ”Jag såg så många sädesärlor som vippade så
fint med sin lilla stjärt. Vi såg också talgoxen, som har sin
svarta rand på bröstet.” Och även om inte talgoxen och skatan
hör till flyttfåglar, tyckte jag vi skulle tolerera dem, i anseende
till att de stimulerade intresset just för flyttfåglar!
Då det var längesedan samtliga i klassen hade skrivit
uppsats om något de läst, hade jag från början avsett att skjuta
in det momentet här.
Jag förelade dem därför följande dag att välja ut åt sig den
flyttfågel de ville sysselsätta sig närmare med. Endast två av
dem valde bofinken; de flesta tyckte göken var den allra
intressantaste fågeln, och tio bestämde sig för honom. De tio delades
upp i tre grupper. Vi resonerade nu först en stund och
påminde varandra om vilka saker man alltid skall göra, innan man
börjar skriva om det man läst: ge akt på bokens författare och
titel (förhindrar många små irritationsmoment under arbetets
gång), läsa igenom i följd alli det man skall skriva om, titta
ordentligt på bilderna, be om upplysningar, ev. att få se något
föremål, en bild el. dylikt till det man läser, och kanske tala med
en kamrat om det man läst. När man är färdig med allt detta,
är det på tiden att slå igen boken och några minuter helst inte
göra något alls! Sen kan man börja skriva. Att alla barn aldrig
någonsin följer alla reglerna, behöver väl inte särskilt
framhållas! Likväl tycker jag det gör gott med en påminnelse då
och då.
Alla var ivriga att börja, och det var en brinnande brådska
den första kvarten innan böckerna var utdelade. Jag hade för
mig själv efter genomläsandet indelat böckerna i ”svåra”,
”lätta” och ”mellansvåra”, och frågade varje grupp vilken sort
de önskade (det fanns endast en bok per grupp). De flesta bad
att få lätta böcker (de räckte följaktligen inte till). En grupp
bad bestämt att få en svår, en annan grupp bad om det litet
mera tveksamt. Det tog en stund innan alla tagit reda på var
de kunde börja läsa. Böckerna utnyttjades på olika sätt. Ett
par grupper föredrog att gruppledaren läste högt för dem, en
av gruppens medlemmar tillfogade som förklaring: ”Brita för-
klarar så bra.” Den ena gruppen fick vara i korridoren, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
