Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 2. Redogörelser över utförda intresseområden - A. Ett intresseområde utfört av tre olika lärare över samma tema: "Flyttfåglarna" - Försök III. Av Elsa Skäringer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Flyttifåglarv n a” 335
var han håller till, födan, boet, äggen och ungarna. Några (7)
har uteslutande sysslat med detta, medan de allra flesta (22)
dessutom berättat något intressant ur fåglarnas liv. Hur
svalorna spår väder; hur de ”flyger med gapet öppet och fångar
insekter i munnen, och de kan inte flyga bort, för spotten är så
klibbig”; hur renlig sädesärlan är, ”som gärna tvättar sig i en
vattenpuss” (givetvis är det bara flickorna, som observerat en
så oviktig (!) detalj); hur gökungen brukar behandla sina
fostersyskon o. dyl. återkommer sålunda i så gott som samtliga
uppsatser om vederbörande fåglar. Några få i klassen (5) har
uteslutande sysslat med att återge bilder ur fåglarnas liv; hur
de skaffar sig en fru och bygger bo; hur de söker skydda
bo och ungar mot inkräktare av olika slag; hur de lär ungarna
flyga o. s. v. De trevligaste uppsatserna är givetvis de, som
behandlar barnens egna upplevelser. Här några ex.:
När jag hörde göken
Svalorna i pappas båtskjul
När vi begravde en död svala |
Svalan, som vrickat ena vingen och inte kunde flyga
När jag klättrade upp i ett träd, där det fanns en starholk
Bofinken i Krokäng (= en park i närheten av barnens hem).
Nästan halva klassen har sålunda några egna upplevelser att
berätta.
De bredvidläsningsböcker barnen helst vill ha och verkligen
läser — inte bara bläddrar i — är sådana, som innehåller
historier om fåglarna. I mer eller mindre ursprunglig form
återfinnes de lästa historierna i barnens arbete. Över halva klassen
har återgivit minst en historia om ”sina fåglar”. Där finns,
”striden om starholken”, ”boet, som var svårt att hitta”
(lärkans), ”katten, som gäckades med svalan”, ”pojken, som trodde
sig höra göken”, ”barnen, som försöker komma upp före lärkan
en morgon o. s. v.
Här och var i uppsatserna spåras bokens ord och
vändningar. De är lätta att upptäcka. ”Gökens föda är styvhåriga
fjärilar” — ska vara fjärilslarver — ”som andra fåglar ogärna
äter” t. ex. Så skriver inte en g-åring. Men väl en lärobok
för g-åringar! Eller i fråga om lärkans ägg: ”Inte ens falkens
ögon ser dem.” Om det i dylika fall föreligger avskrivning,
eller om vederbörande lärt sig bokens innehåll utantill, kan jag
inte säga. I ett fall misstänker jag det senare, för pojken har
så fruktansvärt lätt att lära utantill och tror inte, att det blir
riktigt, om han tar egna ord. För att i möjligaste mån hindra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
