Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 2. Redogörelser över utförda intresseområden - A. Ett intresseområde utfört av tre olika lärare över samma tema: "Flyttfåglarna" - Försök III. Av Elsa Skäringer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 Redogörelser över intresseområden
fåglar, som bygger i träd, på marken och på hustak eller
väggar.
Innan vi lämnade museet, slog vi oss ner i en ring på golvet
och försökte få fram en sammanfattning av det vi sett och
därjämte ett litet förhör för att utröna, om de kände igen våra
vanligaste flyttfåglar. Någorlunda. Men ute i naturen blir en
annan sak! Några minuter ägnades åt kritik över barnens sätt
att arbeta på museet, där utrymmet är så begränsat, och de
inte har tillgång till var sin arbetsplats, och där det alltså i
ännu högre grad än på klassrummet gäller att visa hänsyn mot
kamraterna. Alla försök till dylikt hänsynstagande jag iakttagit
plockades fram och blev kanske också medvetet förstorade för
att göra avsedd verkan. Visst hade det också förekommit
störningar, men som vederbörande redan fått sin tillrättavisning,
var det onödigt att offentliggöra felsteget. Att barnen varit
flitiga och haft ögonen med sig drogs också fram som ett plus.
Allt arbete, som göres på museet, lämnas inte in förrän
dagen därpå, så att var och en, som inte är nöjd med sitt arbete
— det är minsann inte gott att ligga på magen på golvet och
skriva, där det till på köpet är mycket trångt om utrymmet! —
får tillfälle att göra om det. Då händer det förstås, att de, som
trots allt gör sitt arbete finfint på museet, gör om det, medan
de, som verkligen behövde göra det omsorgsfullare, låter bli.
Och så får man åter ett tillfälle att söka väcka de senares
självkritik.
Efter museibesöket fick arbetet med flyttfåglarna vila ett par
dagar. Först följande måndag togs det upp igen. För att hålla
intresset vid liv under tiden satte jag upp en tabell, där varje
barn fick sin kolumn, där de kunde anteckna, om de fick se
någon av flyttfåglarna ute 1 det fria. Så fort de det gjort,
kunde de rita ett rött kors för vederbörande fågel i sin kolumn.
Redan efter första rasten blev det kö vid tabellen. Flera av
barnen hade under rasten sett staren. Efter frukostrasten kom
två flickor för sent. De hade sprungit och letat efter bofinkar.
På eftermiddagarna blev det ett intensivt letande. ”Vi låg på
lur borta vid järnvägsspåret” — för att få se lärkan — ”vi
smög oss tysta omkring i Krokäng” — där finns gott om
bofinkar och flugsnappare — ”vi var och tittade i ladorna på
Pölsebo” (en bondgård i närheten) ”men det fanns inga
svalor”. Och glädjen lyste ur deras ögon, som nått målet och fick
rita ett rött kors på ett papper! Efter tre dagar hade emellertid
intresset svalnat, och jag tog ner tabellen. Den var full av röda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
