Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 2. Redogörelser över utförda intresseområden - B. Intresseområde: Island, klass IV. Av Ester Hermansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 Redogörelser över intresseområden
ivrigt, och ”Natur och människor” befanns bjuda på en hel del
roliga rubriker, som gjorde barnen nyfikna på fortsättningen.
Så började arbetet. De flesta började med att hämta en karta
att måla och lägga ut berg och jöklar på. Greta, klassens bästa
gruppledare, lade genast beslag på min ”Folkskolans kartbok”
för sin grupps räkning. Den innehåller en utmärkt
Islandskarta, och tack vare den åstadkom hennes grupp mycket bra
kartor, som sedan kopierades av flera andra. En grupp på tre
flickor hade gått fram till utställningsbordet och stod och vägde
den lätta pimpstenen i handen och tittade på den vulkaniska
askan. ”Så fin den är, har dom malt sönder den, fröken? Så
ser inte askan ut hemma i spisen.” — ”Nej, den är så fin. Vet
ni, om ni läser, vad det står om vulkaner i ”Natur och
människor”, så skall ni få se, hur lustigt långt bort denna lätta, lätta
aska kan föras av vinden.” Några andra stod och smekte med
förtjusta utrop den lilla biten fårskinnsfäll och fick tydligen av
den impuls att lära sig något om fåraveln.
Jag stod och såg på mina barn. Ingen arbetade ensam.
Fjorton stycken satt två och två tillsammans, i tre grupper
arbetade man tre och tre, bara på ett ställe fanns det en grupp med
fyra. Två var frånvarande på grund av sjukdom, annars skulle
det funnits ytterligare en fyragrupp, där det nu satt tre, och
en tregrupp, som nu bara hade två medlemmar. Alla arbetade
nu för högtryck, men sju månaders ständig iakttagelse hade
lärt mig, hur olika arbete de skulle komma att prestera. Jag
visste var jag hade mina ”S-typer”,t som nog knappast skulle
komma att behöva en enda eggelse under dessa sex timmar.
Men i denna ojämna klass finns också många, som behöver
ständig tillsyn och eggelse för att hållas i gång: ett
uppmuntrande ord, ett påpekande eller en direkt hänvisning på ett
lämpligt arbete. De två första timmarna var jag så gott som
överflödig, det var egentligen endast två barn, som upprepade
gånger sökte min hjälp. Annars gick jag omkring och såg till,
att inte alla grupper sysslade med samma uppgift, jag ville ha
Island så allsidigt behandlat som möjligt. Efter två timmars
arbete — de flesta hade inte unnat sig rast — gjorde vi ett
avbrott. Jag tycker mig ha funnit, att tre timmars sysslande
med samma ämne tröttar så pass små barn som 10-åringar.
Alltså beslöt vi oss för att räkna den tredje timmen, och sedan
kom en sånglektion. Men under de två eftermiddagstimmarna
fortsatte vi med Island.
1 Jfr E. Köhler. Sid. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
