Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 3. Speciella arbeten - A. Barnet inför uppgiften. En aktivitetspedagogisk studie. Av Annie Hammarstrand - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 Speciella arbeten
uppgift jag antecknat. Materialet har på så sätt blivit mycket
skiftande, och olika delar av det har olika värde. De
noggrannaste anteckningarna har kunnat föras vid de moment
av uppgiften, där jag på ett eller annat sätt stått i kontakt
med barnet. Mycket sparsammare däremot måste de bli, då
det gällt att fånga barnets egna yttranden om sitt arbete,
kamratkontakten o. s. v. Varje slutförd anteckning
analyserades och fördes in i ett protokoll över uppgiften. Protokollet
upptog följande rubriker: uppgiftens ursprung — barnets
yttring av determination (alltså barnets uttalande om vilket
arbete det önskade utföra) — sökandet av medel — kontakt
med läraren — kontakt med kamraterna — barnets
slutupplevelset av uppgiften — samt efterverkningarna av uppgiften
dels i den egna produktionen, dels i kamraternas. De
antecknade uppgifterna samlades med avsikt på en slump, utan att
jag hade en aning om vad bearbetandet av dem skulle
erbjuda. Uppgifterna har kommit att bestå av 41 uppsatser, 25
teckningar, 13 kartor och tabeller, 15 uppgifter med
mätningar och beräkningar, 4 s. k. ”arbetsuppgifter” och 2 fria
rättskrivningar. Hela materialet utgöres av lättförstådda
skäl av arbeten, som finns kvar, sedan de avslutats. Alla
slag av muntligt arbete har jag därför undvikit att ta med.
När bearbetningen skulle börja visade det sig, att
materialet kunde delas upp i tre kategorier: sådana enheter, där hela
handlingens förlopp, från determination till slutupplevelse,
avtecknar sig — enheter där determinationen ej yttrats till
mig — och slutligen enheter, där uppgiften blivit given åt
barnet.
Den första bearbetningen gick ut på att kolumnvis jämföra
de hundra protokollen. Jag studerade sålunda alla
förekommande fall av determination, sökande efter medel,
kontaktförhållanden o. s. v. På detta sätt fick jag en samling
”dokument”, likartade men likväl varierande, vilka i och för sig
kunde behandlas som studieobjekt. Nästa steg var att
analysera dessa.
Från kolumnen determination utvann jag sålunda
exempelvis ”hjälpbegäran för avgränsande av uppgiften”, ”mindre,
avgränsad uppgift” och ”större planerad uppgift”. Den
helhetsbild, som så småningom steg fram ur det bearbetade ma-
1 Begreppet ”slutupplevelse” härstammar från K. von Dürckheim
och S. Gantschewa (jfr sid. 46). Detta samt andra här
förekommande psykologiska begrepp ha använts i studiecirkelns diskussioner.
(E. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
