Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 3. Speciella arbeten - A. Barnet inför uppgiften. En aktivitetspedagogisk studie. Av Annie Hammarstrand - Inledning - I. Uppgiften och barnets målmedvetna handling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barnet inför uppgiften 367
terialet, har samlats i tre kapitel: Uppgiften och barnets
målmedvetna handling; Barnet, kamraten och uppgiften;
Barnet, läraren och uppgiften.
Dessa tre kapitel innesluter materialsamlingens alla
dokument. En statistisk behandling var utesluten på grund av
materialets ofullständighet. Genom exempel har jag överallt
sökt förtydliga de vunna resultaten.
I nära anslutning till de tre kapitlen står det fjärde och
sista, Uppgiftens problem i pedagogisk belysning, som
sammanfattande ger de slutsatser, jag genom undersökningen och
sex års erfarenhet vunnit. Det framlägges utan några som
helst anspråk på, hur man skall göra — det enda jag försöker
klarlägga är, hur man kan göra — vid en undervisning
enligt aktivitetspedagogiska principer. Under arbetets förlopp
har jag många gånger haft en stark känsla av, att jag
ingalunda så ofta funnit problemens lösning — som fastmer nya
problem.
I. Uppgiften och barnets målmedvetna handling.
Den situation, där barnet har möjlighet att söka sig en
uppgift och alltså själv ställa upp ett mål för sig, är en annan
än den, där det endast gäller att gå en utstakad väg — som
dessutom är lika för alla.
Det borde väl då vara av ett visst värde att se, vad det är,
som stimulerar barnet att ställa upp ett mål, vilket mål det
väljer, och vilka hjälpmedel det använder för att nå fram.
Andra faktorer, som i viss mån är av betydelse, är barnets
eget omdöme om sin prestation, hur det reagerar inför målets
uppnående, och de nya utsiktspunkter det uppnådda målet kan
ge. Den väg, som tillryggalägges från start till mål, kan
undersökningen i någon mån belysa. Om mycket av förloppet
— genom materialets ofullkomlighet — ligger i. skugga, och
ingen del är helt belyst, torde likväl det mest avgörande,
riktningen, kunna klarläggas.
Uppgiftens ursprung och omfång.
Ursprunget till barnets självställda uppgift har jag i de
hundra protokollen 42 gånger kunnat iakttaga. Anteckningarna
ger vid handen, att det i 17 fall är en egen föregående
uppgift, som varit det sannolika ursprunget. Strukturen av dessa
uppgifter vet jag föga om. De har påbörjats och slutförts och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
