Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 3. Speciella arbeten - A. Barnet inför uppgiften. En aktivitetspedagogisk studie. Av Annie Hammarstrand - I. Uppgiften och barnets målmedvetna handling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barnet inför uppgiften 373
De 79 determinationerna visar sig alltså 63 gånger föra till
det självställda målet, i de övriga 16 fallen har jag, som
förut antytts, ingripit på ett eller annat sätt.
Slutupplevelsen.
När ett barn nått sitt mål, upplever det denna händelse på
något sätt, som är karakteristiskt för det. Jag hade en flicka
i klassen, som i samma ögonblick hon lämnade mig sitt
arbete glädjestrålande brukade säga: ”Jag vet precis, vad jag
skall göra nu!” Och jag hade, som nyss nämnts, en
”ansatsbetonad”, som ofta lämnade det arbete, självvalt eller givet,
som hon påbörjat med glödande iver, under uttryck av tydlig
nonchalans eller rentav med avsmak för sitt arbete. Mellan
dessa poler finns det skiftningar, av vilka jag lyckats fånga
åtminstone några.
Jag har fört samman dem i två grupper och till den första
hänfört dem, som endast visar mig det färdiga arbetet. Till
den andra har jag fört dem, som spontant, t. ex. genom egen
slutkritik, yttrar sig om det färdiga arbetet. Naturligtvis
förekommer ibland bägge slagen inom en och samma uppgift.
Att den förstnämnda kategorien hänförts till ”Reagerandet
inför målets uppnående”, beror på, att barnen aldrig behöver
lämna ett färdigt arbete förrän vid skolarbetets slut för
dagen. Alla de — och det är det övervägande flertalet — som
lämnar mig det omedelbart det är färdigt, måste anses ha ett
behov av att underställa det min prövning, min dom. Detta
slag av ”slutupplevelse” kan emellertid knappast för den skull
karakteriseras som entydig, tvärtom är det nog så, att under
beteckningen ”visar mig det färdiga arbetet” döljer sig många
olika sätt att reagera; jag förmodar att bl. a. osäkerhet,
önskan om uppmuntran, kanske beröm eller allt detta i förening
spelar en viss roll. — Få gånger, och orsaken därtill är redan
berörd, reagerar barnen vid arbetets slut med självkritik. I
2 av dessa fäller de spontant ett uttryck av gillande om
prestationen i sin helhet, ett gillande som jag för övrigt instämmer
i. 5 flickor visar ogillande av något slag, i ett par fall ger
de förslag till ändring.
De 22 anteckningar, som visar något annat spontant
yttrande än självkritik, har en ganska skiftande karaktär. Ett
av dem är ett slags dubbelupplevelse av slutmålet.
Iris kommer fram, nyter och glad, och av allt att döma mycket
tillfredsställd med sig själv och sitt arbete. Det blir kritik från min
sida, och vi enas om, att hon skall göra om sitt arbete. Om en stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
