Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 3. Speciella arbeten - A. Barnet inför uppgiften. En aktivitetspedagogisk studie. Av Annie Hammarstrand - I. Uppgiften och barnets målmedvetna handling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 Speciella arbeten
Rut, mycket svagt begåvad, lyckas bra med en produktionskarta
och betraktar med intresse och litet stolthet sitt verk — varefter hon
omedelbart övergår till att göra andra liknande produktionskartor.
(Från tredje klass förra året finns ett lustigt exempel på något
liknande. Under den tid vi läste stenåldern, modellerade Brita en
dag små stenåldersbarn som låg på fällar utanför hyddan.
Omedelbart därefter gjorde hon en teckning, som föreställde det inre av en
stenåldershydda ; en bit från elden låg på skinnfällar små
sprattlande barn. Nästa dag såg jag henne skriva en uppsats; jag lutade mig
över hennes axel och läste: ”Inne i stenåldershyddan är det en
flammande eld. På skinnfällar ligger små barn —”.)
Får ett barn starkt intresse för en speciell uppgift, är det
nyttigt, att det får tillräcklig utlösning för de initiativ, som
föds i samband därmed. Efter kort tid, kanske samma timme,
har barnet levat ut sitt intresse och kan lätt ledas över till
andra uppgifter, om det inte ställer sig sådana själv.
Vad illustrerandet beträffar, är det kanske det sätt att
fortsätta uppgiften på, som barnen själva tycker är lättast. (12
av 56 har valt det.) Illustrerandet kan, som vi väl vet, ske
på många olika sätt, genom att som t. ex. Maja göra en
förtydligande karta till en uppsats om bananer, eller att som
Erna till en uppsats om bomull göra en grafisk framställning
över bomullsproduktionen etc: Alla olika slag av teckning
och målning, uppgörande av tabeller, diagram o. d. hör hit.
Uppgiftens efterverkningar.
Efterverkningarna pekar hän på samma sak, som redan
anteckningarna om ursprunget visar, den, att stimulerandet
till en uppgift ofta kommer ur den egna föregående
produktionen. "ÅA ena sidan visar det sig alltså, att 17 dv de
protokollförda uppgifterna har sin upprinnelse 1 något.
föregående arbete, å andra sidan har 29 av de nämnda uppgifterna
givit upphov till 50 nya uppgifter. Vad som inte framgår av
protokollen och som man endast kan ana sig till, är att dessa
uppgifter i sin tur ger upphov till nya arbeten. I mycket få
fall har jag haft möjlighet att ett längre stycke följa kedjan:
från ursprung till uppgift med efterverkan och sedan denna
som ursprung till en ny uppgift med efterverkningar. Några
gånger har jag kunnat göra det, och jag anför ett exempel.
Som extraarbete ber Ester att få ”något till Gustaf Adolfs
tid”. Jag föreslår Agneta Horn, vilket hon accepterar. Hon
läser, talar med mig om vad hon läst och ger mig uppslag till
vilket arbete hon först skall välja, genom att flera gånger
visa mig de gammaldags ord och uttryck, som står där. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
