Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 3. Speciella arbeten - A. Barnet inför uppgiften. En aktivitetspedagogisk studie. Av Annie Hammarstrand - I. Uppgiften och barnets målmedvetna handling - II. Barnet, kamraten och uppgiften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barnet inför uppgiften 377
föreslår henne att samla dem och skriva upp dem och
förklara, vad de betyder. Efterverkningarna till denna uppgift
blir, att hon läser och sedan skriver en uppsats om vad hon
läst, och denna nya uppgift stimulerar till en hel del nya
uppgifter. Sålunda skriver hon sedan ytterligare två uppsatser,
gör ett par teckningar och skriver en liten vers av Agneta
Horn. Den sjätte efterverkningen kommer ett halvår senare,
då vi håller på med näringsgeografi. Jag visar henne i
förbigående en uppgift i en av våra böcker. Där står som ett
kuriosum angivet vilka kryddor och hur mycket av de olika
slagen, som användes vid Agneta Horns bröllop. Ester säger
förtjust: ”Det måste jag skriva upp”, varpå hon hämtar sin
arbetsbok om Agneta Horn och antecknar uppgiften. Kanske
hon också i någon mån stimulerades till denna sista uppgift
genom det arbete om kryddor, som hon gjorde under den tid
vi läste 1500-talet i allmän historia.
II. Barnet, kamraten och uppgiften.
För att få veta något om hur barnen påverkar varandras
arbete, bl. a. uppgiftssökandet, har jag dels gått till
anteckningarna om kamratkontakt, dels granskat ursprung och
efterverkan i de fall, där detta kan påvisas för andra än
barnet självt.
Hjälpkontakter. med kamrater.
Det visar sig, att barnen oftast i hjälpsyfte direkt uppsökt
varandra. Deras erbjudanden av hjälp innebär en mängd
olika saker: de ingriper med förklaring av något, visar hur
man skall påbörja ett arbete, ger förslag till uppgifter,
skaffar böcker och bildmaterial. När barnen själva ber om hjälp,
är det för att få en förklaring eller upplysning av något slag,
för att låna kamratens arbetsbok i ett bestämt syfte, eller för
att be om samarbete. I andra fall har de haft behov av att
underställa en kamrat sitt arbete för att få detta kontrollerat,
eller för att kamraten skall ge sitt omdöme om det.
Anteckningarna visar, att hjälp oftare blivit erbjuden än begärd (23
fall mot 15). Några antecknade samtal om uppgifter eller
gemensamt planerande har jag inte hört från början och alltså
ej kunnat hänföra till någondera gruppen. De iakttagna fallen
är för få, för att jag skall våga dra den slutsatsen, att
barnen ofta ingriper spontant, när de ser, att det behövs, och de
är i stånd att ge hjälp. Snarast har siffrorna värde som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
