- Project Runeberg -  Aktivitetspedagogik : en vägledning : under medverkan av svenska och norska lärare /
394

(1936) [MARC] Author: Elsa Köhler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 3. Speciella arbeten - A. Barnet inför uppgiften. En aktivitetspedagogisk studie. Av Annie Hammarstrand - IV. Uppgiftens problem i pedagogisk belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

394 Speciella arbeten

olika arbeten av. Så småningom kommer det fler sådana
uppgifter, som vi en stund kan samla oss kring, och snart är ett
samtal i gång.

a) Inriktning mot sökande av en större uppgift.

Jag skall försöka ge några exempel från intresseområden vi
har arbetat med. Vi talar om, att till Närke kunde Stina
kanske gjort något om skoindustrien — i stället för att börja
illustrera hur det var förr, när skomakaren gjorde skorna för hand,
och sedan be mig om arbete. Och Berit kunde bestämt sig
— kanske tillsammans med någon kamrat om uppgiften annars
bleve för vidlyftig — att arbeta med Alvaret på Öland, så hade
hon sluppit att vara utan arbete, när hon skrivit om
Ölandsfåken. Barnen förstå rätt väl vad meningen är, och vid nästa
intresseområde är de stora uppgifternas antal i stigande. Då
vi i min nuvarande klass för kort tid sedan läste om Island,
valde en hel del en större uppgift på en gång: fårskötseln,
fisket, de varma källorna o. s. v. Det blir då strängt taget inte
fråga bara om sökandet efter en uppgift utan efter en
helhetsuppgift.

Att på något sätt ”driva” detta sökande faller mig inte in.
Det finns barn, som så starkt påverkas av vad de exempelvis
hört eller läst om en enda detalj, att de måste gestalta just
denna, för att sedan låta uppgiften växa vidare. Och likaväl
som barn i en av de lägre klasserna kan välja sig en
helhetsuppgift, finns det barn i de högre klasserna, som inte kan
ställa sig annat än enstaka uppgifter — helhetsuppgifter
överstiger deras krafter.

b) Inriktmng mot självständigt uppgiftssökande.

Men det finns en mängd andra situationer, där man
behöver främja barnens uppgiftssökande från början eller annars
ingripa under arbetet med uppgiften. Där är exempelvis de
barn, som att börja med ivrigt kopierar och härmar allt
möjligt, planscher i böckerna och kamraternas uppslag och
arbeten etc. Undersökningen visar mycket få fall av kopiering
eller efterhärmning av något slag, och det är heller inte omöjligt
att få barnen att undvika sådant. Den bästa hjälpen och
motvikten i det fallet är naturligtvis helt enkelt de möjligheter och
den stimulering till självvalda uppgifter man ger barnen, och
som i längden måste öva inflytande på dem. På åtskilliga barn
verkar detta inte i och för sig självt — men om man tydligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 16 01:12:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aktivped/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free