Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 3. Speciella arbeten - A. Barnet inför uppgiften. En aktivitetspedagogisk studie. Av Annie Hammarstrand - IV. Uppgiftens problem i pedagogisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 Speciella arbeten
nytt, och ibland har hon själv ett acceptabelt förslag att komma
med. Då och då tar vi fram något föregående arbete och
jämför med det senaste. Har tillräckligt lång tid förflutit mellan
arbetena, synes ofta ett litet framsteg i det sista, och det
sporrar henne till vidare ansträngningar.
Hjälp åt de modlösa.
I den föregående klassen hade jag en flicka, som i likhet med
Anna inte bad om hjälp vid uppgiftssökandet, fast hon skulle
behövt det — men hon tog sig inte för att på egen hand göra
något, om än så obetydligt, utan nöjde sig med att förtvivlad
sucka: ”Jag kan inte — jag kan aldrig hitta på något.” Jag
har i en artikel, ”Initiativ och skapande” i ”Pedagogiska
problem från Göteborgs horisont” (1933), berättat om ett sådant
tillfälle. Där gällde det att få barnet att söka sig en uppgift
till ett intresseområde om adertonhundratalet i svensk historia.
Alla mina förslag mottogs med ett hjälplöst: ”Nej, jag kan
inte”, ända tills jag kom att tänka på, att jag vid andra,
liknande tillfällen, fått henne att börja genom att ge henne en
verkligt personlig uppgift. Hon hade ett par somrar varit på
landet i en bondgård, där hon trivdes mycket bra, och som hon
ofta talade om. Jag gav henne nu i uppgift att först berätta
om bondgården och dem, som bodde där, hur deras åkrar var
belägna, och vad de hade för gröda, hur man skötte husdjuren
o. s. v. När detta var gjort, skulle hon läsa i historien, till
att börja med den översikt av åkerbruket, som står där, och
göra jämförelser mellan förr och nu. Nu gick det att arbeta
för henne — och det gick utmärkt! Hur hon sedan, delvis just
genom en mängd personliga uppgifter, utvecklades, framgår
av, att denna flicka är den Ester, som undersökningen talar
om, och som bl. a. gjorde ”kryddboken” och arbetet om Agneta
Horn (se sid. 376 f. o. 380).
Hjälp åt dem, som i onödan ber om hjälp.
Relativt få barn har bett om uppgift i ”onödan”, när de
själva kunde ha ställt sig en sådan, och endast ett har varit ett
typiskt ”ansatsbarn”. Beträffande de förra räcker det ibland
med att man vänligt och lugnt talar enskilt med de barn det är
frågan om och låter dem förstå, dels att man naturligtvis har
större fordringar på dem som kan reda sig själva, dels att
när man själv är så överhopad med arbete, så är det en verklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
