Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 3. Speciella arbeten - A. Barnet inför uppgiften. En aktivitetspedagogisk studie. Av Annie Hammarstrand - IV. Uppgiftens problem i pedagogisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 Speciella arbeten
fått veta om det, låta dem allesammans skriftligt tala om hur
de utnyttjat en eller ett par tysta timmar och samtidigt lägga
fram det synliga resultatet av arbetet. Likväl får man inte
glömma, att barnen naturligtvis kan ha arbetat, fast detta ännu
inte lämnat några spår efter sig. De brukar i så fall vara
mycket angelägna att tala om, vilka förberedelser de gjort, och
dessa går ju sedan att kontrollera. En liten stunds samtal
sedan redogörelser och arbeten granskats, gör alltid litet nytta i
fortsättningen. — Ett mycket dåligt utnyttjande av tiden
(arbete ryckvis, drömmerier, utpräglad långsamhet o. s. v.) bör
ge anledning till noggranna iakttagelser av det barn det gäller,
då det ofta är symptom på en felaktig inställning till arbetet
överhuvud och möjligen även till annat.
Fostran att vända sig till tingen.
Vad denna sak beträffar, är det på intet sätt något
märkvärdigt jag har att komma med. Somligt är redan omtalat
i slutet av mitt intresseområde ”Flyttfåglarna” och visar
barnens och mina enkla försök att för skolbruk åstadkomma
en liten samling av olika föremål, något som med tiden skall
kunna få rang, heder och värdighet av ”klassmuseum”. En
liten tillfällig utställning, som åstadkommits under det vi
behandlat ett intresseområde, har vi också haft några gånger.
Just i dagarna, då vi läser om skogarna i Norrland, har
barnen själva tagit initiativet till en sådan liten utställning, till
vilken de dels samlat granfrön och kottar av olika slag, dels
sådana saker, som man får av skogen, papper, träkol, sågspån,
träull, konstsilke, terpentin, o. s. v. Oftare än förr märker
jag, att barnen själva föreslår studieutflykter, ber mig skaffa
något föremål eller, som nu, samlar på egen hand.
Fostran av barnens självkritik.
Såsom flera gånger påpekats har min undersökning lärt mig,
att jag borde ha ägnat större omsorg åt barnens träning till
självkritik än jag gjort (jfr sid. 371 £., 378 f. och 389). Jag anför
ur nyvunna pedagogiska erfarenheter följande:
Varje intresseområde avslutas med kritik: barnens
självkritik, kamraternas och lärarens kritik. (Varje enskilt arbete
får kritik åtminstone av mig.) Uppövandet av barnens
självkritik kan ske på många sätt. Ibland sker det under
lärarens kontakt med de enskilda barnen (eller grupperna) genom
frågor vid granskningen av arbetena, om de är nöjda med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
