Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 3. Speciella arbeten - A. Barnet inför uppgiften. En aktivitetspedagogisk studie. Av Annie Hammarstrand - IV. Uppgiftens problem i pedagogisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
à
oe
RS
Barnet inför uppgiften 399
dessa, vad de är särskilt belåtna med och vad de eventuellt är
missnöjda med. Andra gånger kan klassen muntligt eller
skriftligt få kritisera sina arbeten, och av det materialet får
läraren litet besked om hur han vidare skall utveckla det hela.
Som ett anspråkslöst exempel på hur man kan göra, har jag
medtagit några rader ur en artikel i Lärarinneförbundet (nr
42—43 år 1934; nr 1 år 1935) som visar, hur jag började ställa
in min tredje-klass på självkritik.
När barnen första gången ombads kritisera sina arbeten (vi hade
en liten utställning av klassens klippta ”lekgubbar”) räckte ingen
enda upp handen. Och när de skulle förklara, vad det innebar att
kritisera ett arbete, visade det sig, att hela klassen trodde, dels att
kritik är detsamma som att säga att ett arbete är dåligt, dels att
kritiken gällde de andras arbeten! Det tog en liten stund, innan det
gick upp för dem, dels att kritik betyder att säga, huru dan t något
är (bra eller dåligt — eller kanske bäggedera), dels att kritiken kan
gälla det egna arbetet. Det blev en liten konfrontation med
saklighet, som var ofantligt nyttig. Den, som började kritisera, berörde
endast ytligare saker. ”Jag har klistrat för dåligt, jag har satt hålen
på papperet åt fel håll”, men redan den andra yttrade: ”Jag tycker
det är för litet liv i gubben. Han skulle röra mera på armarna och
benen, men det var så svårt!” En annan: ”Min har en konstig
ställning, det ser inte riktigt ut.” Men där fanns också yttranden sådana
som: ”Jag kunde allt ha klippt benen litet längre — men annars är
jag nöjd med den.” (Det var jag också!) Och slutligen saknades inte
heller: ”Jag kan ingenting säga” samt ”Jag tycker min är bra” (sagt
om en undermålig prestation!). De bägge senare barnen bör man
iakttaga särskilt — de står ju lågt ifråga om bedömandet av den
egna prestationen. I intetdera fallet sa jag själv något, men jag
gjorde mina observationer och antecknade litet för att ha en del
yttranden i minne — det röjer ju en hel del om dem, som fällt dem.
Detta tar tid, invänder någon! Ja, det gör det. Men i detta fall
är ”förlora tid, att spara tid”. Får barnen från början ögonen öppna
för att man skall sakligt bedöma sin egen prestation — och lära sig
av felen för att sedan gå vidare — är tiden mycket väl använd! Att
så små barn inte är främmande härför, framgår av vad en av dem
sade redan då (den första veckan): ”Å, nu vet jag, varför vi ska
kritisera gubbarna — det är, för fröken tänker nog, då gör vi dem
finare nästa gång!” Nu, efter två månader, hör jag allt oftare
yttranden sådana som: ”På den (en teckning från sept.) har jag gjort såna
dumma träd, men titta här. Dom är lite bättre, det är riktiga
grenar på dom.” Eller: ”Jag hade fem stavfel på den här uppsatsen (i
aug.) och inte något på den fröken fick nu. Jag har tittat i ordlistan
och G. (gruppledaren) har rättat för mig.” — Naturligtvis kan och
bör kritiserandet varieras på olika sätt. De kan längre fram få skriva
någon gång om ett arbete, om de är nöjda eller ej med det och
varför. Det är också bra att någon gång låta dem kritisera ett
föregående arbete, jämfört med ett liknande, som de gjort sedan
de lärt sig en del. Om någon vecka skall vi titta på trädens
byggnad litet närmare, och längre fram skall alla som gemensamt arbete
få teckna en skog! Sedan skall de få jämföra den teckningen med
den de gjorde för snart två månader sedan. En dylik kritik har
2 I — NH a . 1
drikstad Folkebibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
