Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 3. Speciella arbeten - A. Barnet inför uppgiften. En aktivitetspedagogisk studie. Av Annie Hammarstrand - IV. Uppgiftens problem i pedagogisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 Speciella arbeten
Differentierad utvecklingshjälp.
När nu ett ingripande måste ske, bör det i möjligaste mån
komma som en naturlig fortsättning på ett växande hos
barnet, vara ett led i en fortlöpande process, och när ingripandet är
över och barnet lämnat åt sig självt, skall det ha stärkt de egna
krafterna och stimulerat det egna initiativet — det må sen vara
till uppsatsen eller papparbetet, till strävan att på ett
förståndigt sätt hjälpa en kamrat eller till en praktisk ”reform”, som
kommer klassen till godo. När barnen får lov till detta, börjar
det spira alltsammans, de egna små uppgifterna, de trevande
försöken till samarbete, de till en början alldeles omedvetna
ansatserna till samhällsbildning. Lärarens uppgift är att söka
ge de rätta betingelserna och varsamt ingripa i rätta
ögonblicket för att se till, att deras strävanden utvecklas och bär
frukt.
För att kunna veta, hur man skall ingripa, kräves det, att man
iakttar barnen och helst också gör några anteckningar om varje
barn och om intresseområdenas utveckling. Självfallet måste
det också råda ett vänskapligt förhållande mellan lärare och
elever, med allt vad detta innebär både av hänsyn och ärlighet
på ömse håll.
Så småningom finner man under arbetet och vid
granskningen av anteckningarna om barnen, att det i klassen finns, väl inte
olika barntyper — det finns endast olika barn! — men kanske
elevtyper, som vad arbetet beträffar behöver vår hjälp på olika
sätt. Jag har gjort fyra små personlighetsbilder av dem jag
tyckte vara mest karakteristiska, och de följer här nedan. Där
är representerade två barn av F-typ och två av S-typ.t Något
barn av ”oordnad” typ fanns inte i klassen vid den tid
undersökningen gjordes — en flicka, Vanja, hade varit det tidigare,
men hennes svåra period var vid detta laget över. Jag har nyss
berättat om hennes utveckling (sid. 401 £.).
Maja arbetar energiskt med sina uppgifter, i regel sådana, som
hon får av mig. Hon har förmåga till samarbete, men blott med en
kamrat i sänder. Starkt behov av kontroll och personlig ledning.
Utpräglad ”trotjänaranda”.
Britt synes nästan fullständigt sakna initiativförmåga. Hon
arbetar alltså nästan uteslutande med uppgifter, som hon får av mig,
men har som regel inte stort behov av hjälp och ledning under
arbetets gång. Uppgifterna bär alltid prägeln av en torftig
korrekthet, något som likväl i någon mån måste anses värdefullt, eftersom
ju strävan efter korrekthet i och för sig innebär ett verkligt krav på
prestationen.
1 Jfr E. Köhler sid. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
