Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Ur aktivitetspedagogikens praktik - 3. Speciella arbeten - A. Barnet inför uppgiften. En aktivitetspedagogisk studie. Av Annie Hammarstrand - IV. Uppgiftens problem i pedagogisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barnet inför uppgiften 405
M ärit äger en viss grad av självständighet, som visar sig på
olika sätt, i hennes förmåga att själv finna uppgifter, i uppgiftens
växande och dess efterverkningar även för kamraterna samt i hennes
förmåga att utföra också en pålagd uppgift på ett personligt sätt,
Utan egentliga ledareegenskaper, men försynt och harmonisk, utövar
hon ett stilla inflytande på klassen.
Lisa är en liten kämpande personlighet, rikt utrustad men med
mycket inom sig själv att övervinna. Hon ålägger sig gärna stora
och svåra uppgifter, som hon planerar väl och utför med utpräglad :
ansvarskänsla. Kritiserar sig sakligt och lär av sina misstag.
Klassens bästa ledare och jämte Märit den, som utövar största
inflytandet i klassen.
Den förstnämnda av dessa, Maja, som enligt E. Köhler
torde räknas till F-typen, är den, som regelbundet behöver min
personliga hjälp, ledning och kontroll. Britt kräver väl också
i viss utsträckning min ledning och hjälp samt får ofta sin
uppgift av mig, men hon kan reda sig själv med smärre uppgifter.
Märit liksom Lisa är en utpräglad S-typ, Lisa dessutom ledare.
De får bägge stor ansvarsfrihet.
Till vad som redan är sagt om utvecklingshjälpen åt de
anförda elevtyperna, skulle jag vilja foga några ord. Lisa, som
är en så renodlad skapar- och ledartyp, anförtrodde mig, att
hon kämpade hårt med sin avundsjuka. — I min nuvarande
klass har jag en utpräglad ledarbegåvning, som har den ovanan
att ofta klara av sitt arbete i sista minuten och alltså använder
sin arbetstid ovanligt dåligt. — I bägge klasserna finns det
barn, som behöver min hjälp för sitt arbete — men ändå mer
för att bli kvitt underliga och oroväckande ovanor. Det finns
alltså barn, som mycket väl kan arbeta på egen hand med sina
uppgifter, men i andra avseenden har starkt behov av min hjälp,
likaväl som det finns barn, som i hög grad behöver min hjälp
för sina uppgifter men behöver mig ändå bättre i andra
avseenden. De viktiga och svåra problem det slaget av
utvecklingshjälp innebär har jag blott kunnat snudda vid, eftersom
undersökningen endast är inställd på den situation, som
betecknats med ”barnet inför uppgiften”. Jag anar, att det
problemet ofta hänger intimt samman med barnets inställning
överhuvud, och att det är svårt att behandla reaktionen inför
uppgiften som ett isolerat problem. Men just därför att vi oftast
ser barnet i den situationen, är det kanske i den, som det
är lättast för oss att bilda oss en föreställning om ett barn
och få riktlinjer för den utvecklingshjälp det behöver.
I flera av de exempel jag dragit fram har svårigheterna, då
det gällde att ge en sådan utvecklingshjälp, berott på en svag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
