Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Arbetsförhållandet förr och nu - 3. Den fria konkurrensen i teori och praxis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FRIA KONKURRENSEN Í TEORI OCH PRAXIS.
5
däraf, att lärlingen en gång i sin tur skulle bli gesäll,
och gesällen, åtminstone i de flästa fall, mästare. Ett
ondt på hvilket man ser ett slut, brukar ju bäras med
mera jämnmod, och det är just en af den modärna
industrialismens svåraste skuggsidor, att den splittrat
arbetare och arbetsgifvare i två skarpt åtskilda klasser,
mellan hvilka icke utom i rena undantagsfall någon
öfvergång kan förekomma.
Den nämda ordningen tillhör emellertid nu gamla
historien, och alla försök att återinföra den på nytt skulle
förvisso visa sig fruktlösa. Den växande storindustrien
sprängde redan under slutet af 1700-talet skråsystemets
skrankor i Europas mäst framskridna länder, och under förra
hälften af det nyss gångna århundradet fullbordades
förändringen i de flästa andra länder och däribland vårt eget.
Förhållandet mellan arbetare och arbetsgifvare liksom ock
mellan arbetsgifvarna inbördes och arbetarna inbördes är
numera fotat på en helt annan och ny basis, på den
fria konkurrensens och det s. k. fria arbetsaftalets grund.
Arbetsgifvaren är med få inskränkningar fullt fri att taga
i sin tjänst hvilka och huru många arbetare han behagar,
en rättighet som ingalunda obetingat tillkom de gamla
skråmästarna. Å andra sidan är äfven arbetaren fri,
åtminstone i teorien, att välja den arbetsgifvare och det
arbete, som behagar honom, under det att gesällen väl
bade rätt till arbete, där sådant fanns att få och en viss
rätt till understöd, om han icke kunde få arbete, men
också var skyldig att mottaga det arbete, som bjöds
honom inom hans fack, vid äfventyr att äljes betraktas och
behandlas såsom lösdrifvare.
3. Den fria konkurrensen i teori och praxis.
Det finnes många människor och har funnits än flera
både bland statsmännens, vetenskapsmännens och
affärsmännens klass, som i denna, den fria konkurrensens princip
velat se ett non plus ultra af nationalekonomisk och social-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
