Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Krig eller fred inom industrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIG ELLER FRED INOM INDUSTRIEN.
13
–-
värsta, ett sådant där latent krigstillstånd, där stridslågan
när som hälst efter kort varsel på nytt kan kan flamma upp;
och jag tror mig icke säga för mycket, om jag påstår, att
en varaktig fred, om den med bibehållen krigsära kunde
vinnas, skulle i grunden vara efterlängtad af båda parterna.
Och hvarför skulle en sådan fred vara omöjlig att uppnå?
Jo, säger någon, den är otänkbar; arbetare och
arbetsgifvare ha radikalt motsatta inträssen; den ena är köpare,
den andra är säljare af varan arbetskraft; en värklig
försoning mellan dem är lika omöjlig som mellan eld och
vatten. Denna argumentation är dock icke öfvertygande.
Äfven om man vill kalla arbetskraften en vara, hvilket
den ju i viss mån är hvarför skulle köpare och säljare
af denna vara ha svårare att komma öfverens än köpare
och säljare af alla andra varor? Alla köpare och säljare
ha i viss mån motsatta inträssen; alla köpare vilja köpa
så billigt som möjligt, alla säljare vilja förtjäna så mycket
som möjligt; men inte ser man därför köpare och säljare
lefva på permanent krigsfot med hvarandra; tvärtom -
frånsett tillfälliga rifningar finns det knappast ett mera
angenämt förhållande än mellan en affärsman och hans
kunder, och ser man på affärslifvet i stort, på personer,
som yrkesmässigt köpa af och sälja åt hvarandra, så både
kallas de, och äro i de flästa fall affärsvänner, en vänskap,
som ofta kan visa sig fullt så mycket i stånd till
oegennyttiga uppoffringar som något annat vänskapsband.
Hvarför skall det då på arbetsaftalets fält vara så olika?
har
Grunderna härtill torde nog vara många; men en af
de viktigaste är, om jag icke misstar mig, den af mig
inledningsvis förut antydda, nämligen att man - och detta
gäller särskilt arbetarna och deras förespråkare
varit böjd att öfverskatta betydelsen af arbetarfrågan
såsom lönefråga och göra denna till ett med hela det sociala
problemet. Det är Karl Marx som här har fört oss in på
ett orätt spår genom sitt tal om kapitalvinsten såsom
obetald arbetskraft, en formel, som blifvit populär genom
sin skenbara lättfattlighet, men som i grunden är
intetsägande eller skjuter förbi målet, anklagar det s. k.
kapitalistiska systemet för fel, som det icke äger, men
förbiser dem, som det värkligen är behäftat med, och som
ha sina rötter vida djupare ned i samhällsorganisationen.
Den sociala frågan i kort begrepp lyder så: hvarför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
