Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den israelitiska litteraturen före hellenismen - Den förprofetiska tiden - Den episka tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dels såsom varianter, dels utan att där äga några
motsvarigheter. På dessa medger mig utrymmet blott att
anföra ett exempel. Det fanns en gammal kanaanitisk saga
om Jakob, som i Penuel kämpat mot ett nattens
övernaturliga väsen och besegrat detta. I den senare sagan
övergingo — såsom i all yngre folkdiktning — dessa
forntidens människofientliga demoner till jättar, till “Rafas
barn“, och i denna form berättades åter sagan om
betlehemiten Elhanan, “som slog gatiten Goljat, som hade ett
spjut, vars skaft liknade en vävbom“; och Goljat var en
avkomling av Rafa. I en tredje version av sagan är det
den lilla pilten David, som med en sten ur sin slunga
dräper jätten Goljat. Men detta motiv har här kombinerats
med ett annat, som tillhör folksagans mest bekanta, sagan
om “Askepjäsken“, den yngsta av de tre bröderna, som
utför stordådet och vinner prinsessan. Denna berättelse —
och andra liknande — äro av stort intresse, ty de visa för
det första, att det i Israel funnits en troligen rikt utvecklad
folksaga — jämte den egyptiska den äldsta, av vilken vi
hava några spår — och för det andra röja de, att en
hjältediktning nu är under utbildning. Den av folket utsedde
bäraren av denna absorberar i sin person alla de spridda
dikter och traditioner, som leva på folkets läppar om andra,
äldre hjältar. Så gjorde sedan Karl den store under
Frankrikes medeltid, och så koncentrerade sig den israelitiska
hjältediktningen kring David.
Inom denna diktning, som nu till den ojämförligt största
delen är förlorad eller blott känd i senare omskrivningar,
var David en Karl den store, omgiven av en hel skara
paladiner, och lyckligtvis har Samuelsböckernas författare
givit oss ett slags katalog på de förlorade dikter, som handlat
om dem. Av denna katalog få vi en aning om rikedomen
av Davidstidens episka diktning. De sagohjältar, på vilka
här anspelas, voro tydligen då så välbekanta, att det var
nog med en antydan, för att åhörarkretsen genast skulle
erinra sig hela situationen:
Dessa äro namnen på Davids hjältar: Jose-Bassebet, en
takemonit, den förnämste bland kämparna, han, som svängde sitt spjut
över åttahundra, som blevo slagna på en gång. Och efter honom
kom Eleasar, son till Dodi, son till en ahohit. Han var en av de
tre hjältar, som voro med David, när de försmädades av filistéerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
