Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den israelitiska litteraturen före hellenismen - Den profetiska tiden - Amos, Hosea, Jesaia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfattning av religionen. Till denna ståndpunkt nådde han
genom ett nytt religiöst begrepp, som ännu för Amos varit
okänt, begreppet ånger, som för första gången möter oss
hos Hosea och sedan skulle få en så stor betydelse i
religionens historia.
En annan punkt i hans religiösa program sammanhängde
därmed, att han, i olikhet med Amos, var präst. De flesta
av hans dikter rikta sig nämligen mot den osedliga och
orgiastiska åkerbrukskulten, vilken — såsom han riktigt
insåg — lånats från kanaaniterna och blott till namnet
ägnades Jahve. I våldsamma satirer hånade han denna
kult av “kalvar“, d. v. s. av de tjurbilder, i vilka man
dyrkade Jahve, och det berömda templet i Bethel (=
gudahuset) döpte han om till Beth-Aven (= avgudahuset). Men
fullt tänkte han dock icke ut denna tanke. Han angrep
tjurkulten, därför att den ursprungligen var en främmande
kult, men han insåg icke, att efoderna i själva verket voro
lika hedniska. Och häri ligger ock en antydan om en
annan brist hos honom: han var icke lika fri som Amos
från israelitisk chauvinism. Han hatade allt främmande,
icke-israelitiskt, och han kunde därför ej höja sig till Amos’
universella gudsbegrepp. För honom voro de andra folken
“orena“: de dyrkade andra gudar, och Jahves bekännare
borde därför ej hava någon beröring med dem.
I viss mån stod även den tredje profeten, Jesaia, som
uppträdde omkring 740, på denna ståndpunkt. Men han
var en bland Israels största skalder, och i hans diktning
möta vi för första gången en fläkt av världshistoriens poesi.
Jesaia tillhörde de högre i samhället, hans intressen voro
framför allt politiska, och ehuru han lika starkt som Amos
fördömde de sociala missförhållandena i Israel, kvinnornas
lyx, männens hårdhet och orättrådighet, var synpunkten
dock en annan. Överklassens förfall måste enligt hans
mening leda till ett uppror av de lägre klasserna och detta
åter till ren anarki och statens undergång. Men utom av
den inre upplösningen hotades Juda rike ock av en yttre
fara, från assyrerna.
I den politiska kamp mellan fredspartiet och krigspartiet,
som vid denna tid rasade inom Juda, intog Jesaia en fast
ståndpunkt. Ensam — så är tankegången i hans politiska
dikter — styr Jahve världshändelserna; det, som sker, sker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
