Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska litteraturen före hellenismen - Den ioniska tiden - Homeros - Den homeriska frågan - Trojasagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underskattat skrivkonstens ålder. Redan vid 1000-talets
början var den känd av kreterna, och det grekiska alfabetet
lånades från fenikerna så tidigt som på 900-talet. Med
all sannolikhet var det grekiska köpmän, som för praktiska
behov skapade eller lånade denna skrift, och det torde väl
därför få antagas, att konsten varit känd i tämligen vida
kretsar. Men steget från fraktlistor o. d. till en utvecklad
litterär verksamhet är dock så pass stort, att det icke gärna
kan hava tagits på vid pass hundra år. Här betyder dock
det bekväma skrivmaterialet ofantligt mycket — i norden
kände man ju skriften redan på 200-talet e. K., men någon
litteratur fingo vi ej förr än närmare 1000 år senare, då vi
lärt känna pergamentet — och någon vikt måste man även
lägga därvid, att den antika traditionen framställer icke
blott Homeros själv, utan ock andra episka sångare såsom
blinda, d. v. s. icke skrivande. I denna huvudpunkt torde
således Wolf fortfarande hava rätt: Iliaden kan icke hava
skrivits omkring år 800, och å den andra sidan förutsätter
obestridligen en dylik omfattande dikt ett skriftligt arbete,
även om — vilket är ganska osannolikt — en rhapsod
sedermera kunnat behålla hela den långa dikten i minnet.
Förklaringen på gåtan bör således fortfarande sökas i den
riktning, som Wolf angav. Antydningar om denna hava
vi dels i det episka konstspråk — en med aiolismer starkt
uppblandad ionisk dialekt — på vilket de homeriska dikterna
äro avfattade, dels i de starka reminiscenser från en
thessalisk och mykensk sagobildning, som här förekommer. Ty
före dikten ligger i varje fall sagan eller rättare en hel
följd av sagor och traditioner. Vi skola först något
sysselsätta oss med denna Trojasaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
