Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska litteraturen före hellenismen - Den ioniska tiden - Homeros - Trojasagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
homeriska tiden, omöjligt att med visshet urskilja. Men,
som det förefaller, döljer sagan åtminstone ett historiskt
faktum, som så att säga bildar sagans ryggrad: en mykensk
konungs erövringståg till Troja och — i samband därmed
— stadens förstöring. De sista grävningarna förefalla
onekligen att bekräfta den historiska riktigheten av denna tradition:
Troja blev verkligen bränt vid den högmykenska tidens
slut — omkring år 1200 — och konungen i Mykene var
tydligen Kontinentalgreklands mäktigaste härskare. Den norske
egyptologen Lieblein har vidare fästat uppmärksamheten på
ett annat faktum. Omkring 1180 f. K. enligt hans
kronologi befann sig Egypten i strid med ett folkförbund, som
bestod av hittiter, ilier, dardaner, pedasier, lykier, myser
och kiliker. Ett dylikt omfattande folkförbund kan, såsom
han anmärker, blott hava bestått en jämförelsevis kort period,
men nu understöddes Ilion, enligt Homeros, i striden mot
akhaierna av alldeles samma folk eller hittiter, dardaner,
pedasier, lykier, myser och troligen även kiliker. Men denna
överensstämmelse antyder onekligen, att det trojanska kriget
varit en historisk händelse, som troligen inträffat kort efter
år 1200 f. K.
Detta historiska huvudmotiv är emellertid i Iliaden
kombinerat med ett annat, som i varje fall icke är historiskt.
Krigets orsak antages vara ett kvinnorov: Paris bortrövar
Helena, som sedan återtages av de båda bröderna Menelaos
och Agamemnon. Folktraditionen känner över huvud inga
politiska eller merkantila motiv, utan blott rent personliga —
så är Marsk Stigs uppror enligt folkvisorna icke en
sammansvärjning av en samling politiskt missnöjda stormän, utan beror
därpå, att marsken på Erik Klipping vill hämnas sin makas
kränkta ära. På samma sätt har här ett folkkrig förvandlats
till en personlig hämndeakt. Helenamotivet, med vilket
traditionen om kriget kombinerats, är en peloponnesisk myt, som
omdanats till folksaga. Helena, Menelaos och Agamemnon
voro ursprungligen gudar, vilka långt fram i tiden dyrkades
i Lakonien, och vad särskilt Helena beträffar, var hon syster
till de rent mytiska dioskurerna och född icke på naturligt
sätt, utan ur ett ägg — allt drag, som hänvisar henne till
myten. I en variant av sagan rövas hon icke av Paris,
utan av Theseus, men befrias av sina bröder, de båda
dioskurerna. I ännu en annan variant bortrövas hon av Hermes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
