Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hellenistiska tiden - Den israelitiska litteraturen - Höga visan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brudgummen. Men ehuru det numera visserligen ej möter någon
svårighet att visa, att Salomo varken författat detta arbete
eller att det ej är någon allegori, är tolkningen icke dess
mindre ganska vansklig och har möjliggjorts först genom
en skildring av de moderna syriska bröllopsskicken, vilken
1873 gavs av en tysk konsul i Damaskus. Det är nämligen
numera tydligt, att vi i Höga Visan hava bröllopsdikter av
samma art som de, vilka än i dag sjungas av de syriska
bönderna, och att samma sedvänjor ligga bakom bägge.
De syriska bröllopen firas gemenligen på våren, i mars,
då den österländska naturen står i sin rikaste fägring, och
de inledas, på kvällen förut, med en svärddans, utförd av
bruden, under det att en försångare såsom ackompanjemang
sjunger en s. k. wasf, i vilken brudens skönhet prisas. Den
egentliga bröllopsfesten dagen därpå har formen av en lek,
vid vilken brudgummen och bruden tänkas föreställa konung
och drottning. Brudgummens vänner äro hans vesirer och
hovfolk, och såsom tron tjänstgör byns tröskskiva. Under
olika danser, lekar och sånger fortsätter sedan denna
“konungsvecka“, ända tills det att arbetets dagar åter börja.
Av en samling dylika bröllopssånger består Höga Visan,
ehuru dessa sånger här utan ordning äro kastade om
varandra och avbrutna genom senare avskrivares notiser och
anmärkningar. Några äro dikter före själva bröllopet, och
en av dem skildrar, huru herden en vacker vårmorgon
kommer till sin herdinnas fönster och väcker henne med
sin sång. Man nästan andas in den daggfriska
morgonluften:
Stå upp, min älskade, min sköna,
Och kom hit ut.
Ty se, vintern är förliden
Och har gått sin kos.
Blommorna visa sig på marken,
Tiden har kommit, då vinträden skäras,
Och turturduvan låter höra sin röst i vårt land
Fikonträdets frukter begynna att mogna,
Vinträden stå redan i blom,
De utsända sin doft.
Stå upp, min älskade, min sköna,
Och kom hitut.
Du min duva i bergsklyftan,
I klippväggens gömsle,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
